Amerikanska forskare har undersökt hur mycket användningen av olika gener skiljer sig mellan olika människor och mellan några olika folkgrupper. Det visade sig att skillnaderna mellan individerna inom en folkgrupp var mycket större än skillnaderna mellan olika folkgrupper.

Bakgrund
Sedan man sekvensbestämde det humana genomet har forskarna varit ivrigt sysselsatta med att försöka förstå på vilka sätt arvsanlagen skiljer sig mellan olika människor och hur stora dessa skillnader är.

Det har då visat sig att bara en av tusen DNA-bokstäver skiljer sig mellan två människor. De flesta av dessa skillnader finns i det så kallade skräp-DNAt och kan därför inte orsaka några märkbara skillnader mellan olika individer. Dessutom har man sett att det finns mycket få betydelsefulla skillnader inne i själva beskrivningarna av våra proteiner.

Många av de betydelsefulla skillnaderna i DNA-sekvensen mellan olika människor sitter istället i de reglerande sekvenser (kallade promotorer och enhancrar) som påverkar om, när och hur mycket en viss cell ska använda en viss gen. Skillnader i reglersekvenser för enzymer som tillverkar hudpigment påverkar exempelvis hudfärg, skillnader i reglersekvensen för genen för det enzym som bryter ner laktos påverkar om man som vuxen tål färsk mjölk, och så vidare.

Denna undersökning
Forskarna ville nu undersöka hur stora skillnaderna var mellan olika människors och några olika folkgruppers avläsning av ett stort antal gener.

De utgick då från vita blodkroppar som samlats in från 60 europeer, 40 han-kineser och 40 japaner. Blodkropparna behandlades med ett virus, som fick dem att dela sig snabbt och mycket, så att man fick ordentligt med material att analysera.

Med en metod som kallas microarray (DNA-chips) kunde man sedan analysera hur mycket budbärar-RNA som bildades i de växande cellerna från ett stort antal olika gener. Man analyserade över 4000 olika gener, som man visste att dessa vita blodkroppar brukar använda.

För de allra flesta gener såg man en betydande spridning mellan olika individer. En människa kunde ofta göra 1,5 eller 3 gånger mer av ett visst budbärar-RNA än en annan, och för majoriteten av generna såg denna spridning precis likadan ut för alla de tre studerade folkgrupperna.

För en del av generna kunde man se att spridningen av genuttrycket skilde sig något mellan folkgrupperna. I synnerhet om man jämförde celler från europeer med celler från någon av de asiatiska folkgrupperna. Medianvärdena av mängden RNA skilde sig då från varandra och kurvorna över fördelningen av mängden budbärar-RNA var för dessa gener något förskjutna mot varandra. För ungefär en fjärdedel av de 4000 generna var dessa skillnader så stora att de kunde betraktas som statistiskt signifikanta.

Bara för 35 gener var dock skillnaderna mellan europeer och de två asiatiska folkgrupperna så stora att medianvärdena skilde sig två gånger eller mer. Rekordet togs av en gen, som avlästes 22 gånger mer hos europeer än hos kineser och japaner. Det är en gen som man sedan tidigare vet är utslagen hos några europeer, men hos många östasiater. Forskarna kunde därmed konstatera att skillnaderna mellan olika individer i en folkgrupp är mycket större än de systematiska skillnaderna mellan folkgrupper, men att vissa systematiska genomsnittliga skillnader finns.

Forskarna analyserade också några av de gener vidare, där de hittat signifikanta skillnader mellan olika folkgrupper. I dessa geners styrsekvenser hittade de ställen, där det finns skillnader mellan olika individers styrsekvens och upptäckte att det fanns skillnader mellan folkgrupperna i hur vanliga de olika varianterna var av dessa styrsekvenser. Dessa skillnader skulle kunna förklara en betydande del av skillnaderna i genuttryck mellan folkgrupperna.

Henrik Brändén
Januari 2007
Källa: Nature Genetics, publicerad online 7 jan 2007, doi 10.1038/ng1955