Forskare har sedan många år vetat att lukten påverkar vilken partner vi väljer och att vi då i första hand väljer dem, som har andra varianter av gener för de s.k. MHC-proteinerna än vi själva. Eller snarare, än den kvinna, vi ammade som små.

Men när vi väl gjort vårt val och har fått en stabil partner. Påverkas vårt beteende även då av MHC-generna? Forskare har nu undersökt 48 par, som levt ihop i mer än två år. De har analyserat deras MHC-gener och låtit dem svara på frågor om hur trogna de varit, och hur attraherade de är av sin ordinarie partner.

Det visade sig att kvinnor var betydligt mer attraherade av, och trogna mot, sina män ifall skillnaderna mellan parets MHC-generna var stora. Om deras man däremot hade liknande MHC-gener som de själva var de inte lika intresserade av att ha sex med dem och betydligt oftare otrogna. Särskilt under den del av menscykeln, då de var fertila. Män tycktes dock inte påverkas av likheter i MHC.

Vad är bakgrunden till detta? Jo, vi har alla en handfull olika varianter av MHC-proteiner. Dessa spelar en viktig roll för att binda och visa upp delar av olika bakterier och virus för immunförsvaret så att detta kan reagera. Ju fler olika varianter av MHC vi har, desto större är chansen att de klarar av att visa upp någon del av alla de bakterier och virus vi möter för immunförsvaret. 

Det är således viktigt att vi inte får samma varianter av MHC-generna från våra bägge föräldrar, något som lätt inträffar vid inavel/incest eller då två personer med liknande MHC-gener skaffar barn.

Därför är det, ur ett evolutionärt perspektiv, inte förvånande att de individer fått fler överlevande avkommor, som utvecklat olika mekanismer för att skaffa barn med dem som har andra uppsättnmingar MHC-gener än de själva.

Henrik Brändén, Januari 2007

Källa: New Scientist 070113
Foto: Helmut Gevert