Vilka kalvar kan bli riktigt framgångsrika avelstjurar? Tidigare fick man chansa och prova. Man tog undan en del ungtjurar, och såg efter hur kalvarna blev när de befruktade olika kossor. Efter några år visste man om tjuren var något att ha. Felsatsningar var dyra, men oundvikliga. 

Under det senaste året har man därför, både i Sverige och USA, börjat använda omfattande DNA-tester för att omedelbart efter födseln kunna avgöra om en kalv kommer att utvecklas till en lämplig avelstjur. Man har analyserat hundratusentals ställen i nötkreaturens arvsmassa, där olika individer har olika DNA-bokstäver. Detta har gjorts på ett stort antal framstående avelstjurar och ett antal mer mediokra djur. Därefter har man letat efter mönster av olika DNA-varianter, som är vanligare hos de framgångsrika avelstjurarna än hos deras medelmåttiga artfränder.
 
Dessa analyser har lett till att man nu kan testa nyfödda kalvar, och snabbt se vilka som har stor respektive liten chans att bli en framstående avelstjur.

Resultatet av gentestet påverkar sannolikheten för om kalven efter en tid ska ligga i köttdiskarna i våra affärer, eller få sin sperma levererad till ladugårdar runt om i landet. 
 

Henrik Brändén
Källa: News, Nature 457, 369 (jan 2009)
Foto: Craig Jewell