Många forskare funderar över vilka genetiska förändringar som under människans utveckling gett oss de egenskaper, som vi anser vara specifikt mänskliga.

En av de egenskaper man diskuterat är vår förmåga till tal och abstrakt språk. En gen man  tror har betydelse för detta heter foxp2. Den beskriver ett reglerande protein, som styr användningen av många andra gener. Av en rad anledningar tror man att förändringar i denna gen bidragit till uppkomsten av tal.

När forskare jämfört denna gen mellan människa och olika apor har man sett att det under utvecklingen till människa uppkommit två olika förändringar av genen, som påverkat vilka byggstenar (aminosyror) som sitter på varsin plats i proteinet.

För att undersöka effekterna av dessa två genförändringar har forskare tagit musens gen för proteinet ifråga, gjort motsvarande två förändringar i denna gen, och i en mus bytt ut den vanliga varianten av denna gen mot den förmänskligade varianten.

Detta är första gången forskare satt in genvarianter i djur, som tros ha bidragit till att ge oss människor de egenskaper, som vi uppfattar som specifikt mänskliga. Det vill säga de egenskaper, som vi brukar peka på för att förklara den grundläggande skillnaden mellan människor och djur, som gör att vi ger oss själva rättigheter som vi förnekar djuren.

Vad hände då med musen med förmänskligad foxp2-gen? Man kunde se förändringar både i talorgan och hjärna:

# Den förändrade musen åstadkom kvalitativt annorlunda ljud än normala möss i ultraljudsintervallet.

# Den blev något mindre nyfiken än andra möss.

# I de delar av hjärnan som har betydelse för tal hade den förändrade musen större mängder av signalämnet dopamin. I dessa områdena hade dessutom nervcellerna både längre utskott (dendriter) än normalt, och större förmåga att skapa nya kopplingar mellan sig.

En video om denna forskning kan ses här!

Henrik Brändén
Källa: Enard et al, Cell 137: 961 (maj 2009)