Under flera år har forskare och läkare diskuterat vad man kallar personaliserad medicin, dvs. att gentester i framtiden kan användas för att specialdesigna behandlingar efter enskilda patienters genetiska förutsättningar.

Hittills har detta främst lett till tester av gener som visar hur snabbt man bryter ner olika läkemedel, och gener som kan leda till otrevliga biverkningar av ett visst läkemedel. Men nu har forskningen gett lovande resultat, som tyder på att man ska kunna designa en speciell behandling för patienter med bröst- och livmodercancer, som fått sin sjukdom på grund av att de fötts med särskilda högriskgener.

I kroppen finns nämligen två olika system för att reparera DNA-molekyler som gått av, ett noggrannt och ett slarvigt. I ett av systemen (det noggranna) deltar i bröst- och livmoderceller två proteiner som heter BRCA-1 och BRCA-2. Föds man med icke-fungerande gen för ett av dessa proteiner på den ena kromosomen är risken stor att någon cell i bröst eller livmoder förr eller senare råkar förlora också den andra kopian av genen. Cellen förlorar då förmågan att noggrannt reparera DNA-molekyler som gått av, och får förlita sig på det slarviga sättet.  Detta gör att risken ökar dramatiskt för ytterligare mutationer i dessa celler. Något som ger över 50 % risk för dem som föds med en sådan mutation att drabbas av bröstcancer, och betydligt högre risk än normalt för livmoderscancer.

Detta innebär dock att cancercellerna hos dessa patienter helt saknar det ena av de två sätten att reparera DNA-kedjor, och är till skillnad från andra celler i kroppen helt beroende av det slarviga sättet. Dessa reparationssystem behövs ständigt i våra celler. Gång efter annan händer det nämligen att DNA-molekyler slits av och måste repareras.

Forskare har därför letat reda på ett litet kemiskt ämne, som binder och blockerar ett av de proteiner som spelar en nyckelroll i det slarviga sättet att reparera DNA-kedjor. Med detta ämne skulle också det slarviga reparationssystemet kunna stängas av och långsamt döda de cancerceller, som saknar det noggranna reparationssystemet.

Forskarna tänker sig därför att testa den kemikalien på patienter som fått bröst- eller livmodercancer på grund av en olycklig variant av någon av de två generna BRCA-1 eller -2. De hoppas då att ämnet ska döda cancercellerna, men att övriga celler ska klara sig genom att ha kvar det reparationssystem där BRCA-1 och -2 deltar. Visserligen finns där bara en fungerande kopia av den ena av dessa gener, men det vet man att det räcker.

Henrik Brändén
Fong et al, New England J Med 361: 123 (juli 2009)
Foto: Mammografi, NIH Image Bank