På samma sätt som våra kroppar producerar adrenalin när vi utsätts för stress så har växter sitt eget stresshormon, abskisinsyra (ABA). Växthormonet ABA upptäcktes på 60-talet när forskare letade efter ämnen som reglerar knoppvila och lövfällning, men efterhand har hormonet även visat sig vara viktigt för att växter ska klara sig i ogästvänliga miljöer. Vid torka och kyla ökar halten av ABA i växten och detta påverkar i sin tur en rad gener.

Växtbiologer har under årtionden försök förstå hur växtceller känner av och reagerar på ABA. Man har bland annat letat efter det mottagarprotein (receptor) som ABA binder till. De senaste åren har olika förslag på ABA-receptorer publicerats, men inte i något av fallen har bevisen varit helt övertygande.

Under 2009 kom så genombrottet då två av varandra oberoende forskargrupper i maj presenterade samma förslag till ABA-receptor. Som en följd av att ABA-receptorn identifierats publicerades ett halvår senare inte mindre sex artiklar i de två stora vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science.

Upptäckten tros bland annat få stor betydelse vid förädling av torktoleranta grödor och utsågs av tidskriften Science till ett av 2009 års stora genombrott.


Marie Nyman
Källor: Ma et al, Science 324:1064 (2009); Miyazono et al, Science 324:1068 (2009); Breakthroughs of the year, Science 326:1600 (2009); Nature (News & views) 462:575 (2009); Melcher et al, Nature 462:602 (2009; Miyazono et al, Nature 462:609 (2009); Fujii et al, Nature 462: (2009; Santiago et al, Nature 462:665 (2009); Yin et al, Nature Structural and Molecular Biology 16:1230 (2009); Nishimura et al, Science 326:1373 (2009); Park et al, Science 324:1068 (2009); Science (Newsfocus) 324:1012 (2009)