Bättre rotsystem ger högre skörd

För cirka 10 år sedan identifierade en japansk forskare ett område i arvsmassan hos rissorten Kasalath som gjorde att riset kunde växa bra på jordar med lågt fosforinnehåll. Mekanismen bakom detta visade sig vara svårfångad, men nu har området sekvensbestämts och genen bakom egenskapen identifierats.

Genen som forskarna kallar PSTOL1 saknas i många rissorter, den finns till exempel inte i risets referensgenom (det första risgenomet som sekvensbestämdes). När PSTOL1-genen överfördes till olika rissorter som saknar denna gen ökade skörden markant på jordar med fosforbrist. Detta visade sig bero på att närvaro av PSTOL1-genen leder till att ett större och bättre rotsystem utvecklas.

Även majs har modifierats för att växa bättre i områden där det råder brist på fosfor. I detta fall användes en annan typ av gen från kålväxten Thellungiella halophila, men resultatet var likartat – bättre rottillväxt och högre skörd.

Marie Nyman

Källa:Gamuyao et al, Nature 488:535 (2012); Pei et al, PLoS ONE 7:e43501 (2012)

 

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Årsredovisning 2016

Läs mer »

Yttranden 1

Nämnden har yttrat sig i ärenden över nya grundföreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer samt om Sveriges rapport till Århuskonventionen.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Yttranden 2

Nämnden har yttrat sig över ansökningar om att bedriva fältförsök på potatis och oljedådra samt att få genomföra klinisk prövning med genetiskt modifierade T-celler.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »