Varför är blodapelsiner röda?

Blodapelsiner anses ha hälsobefrämjande effekter på grund av sin kombination av C-vitamin, karotenoider, fibrer och de pigment som gör apelsinernas fruktkött rött, antocyaninerna.

För att de röda pigmenten i blodapelsinerna ska bildas krävs både sol och en kyla under mognadsprocessen. Det gör att blodapelsiner inte kan produceras på så många ställen på jorden. Den enda tillförlitliga platsen att odla dem på är kring vulkanen Etna på Sicilien där en kombination kalla soliga dagar och varma nätter gör odlingsförhållandena idealiska.

Forskare har nu visat att den sicilianska blodapelsinen uppstod genom att ett mobilt genetiskt element (en retrotransposon) placerat sig intill en gen (Ruby) som aktiverar produktionen av antocyanin. Retrotransposonen aktiveras av köld och kontrollerar uttrycket av Ruby-genen som i sin tur sätter igång produktionen av de röda pigmenten. Rubygenen finns även i den gula apelsinen men där är den inaktiv.

Forskare har tidigare studerat och dragit slutsatsen att apelsinen troligtvis är en hybrid mellan pomelo och mandarin. Den molekylära analysen av Ruby-genen stödjer denna slutsats.

Resultaten tyder också på att alla kommersiella sorter av blodapelsin har ett gemensamt ursprung. Forskarna menar att deras resultat gör att man inte kan hoppas på, att genom konventionell förädling, ta fram nya varianter av blodapelsin som inte kräver de speciella odlingsförhållandena. Däremot menar de att förståelsen för hur antocyaninproduktionen fungerar på molekylär nivå gör det relativt enkelt att med hjälp av genteknik ta fram blodapelsiner som kan växa under varmare förhållanden.

 

Marie Nyman

Källa: Butelli et al, The Plant Cell 24:1242 (Mars 2012)

 USDA - ARS
K3644-12

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Årsredovisning 2016

Läs mer »

Yttranden 1

Nämnden har yttrat sig i ärenden över nya grundföreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer samt om Sveriges rapport till Århuskonventionen.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Yttranden 2

Nämnden har yttrat sig över ansökningar om att bedriva fältförsök på potatis och oljedådra samt att få genomföra klinisk prövning med genetiskt modifierade T-celler.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »