Enligt förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer ska produkter som består av, innehåller eller producerats från genetiskt modifierade organismer märkas. Tröskelvärdet för märkningskravet är 0,9 procent och gäller oavsiktlig och tekniskt oundviklig inblandning. När det gäller genomredigerade organismer går det inte att via analys få ett entydigt svar på hur mutationerna har uppstått. Det kan lika gärna vara spontana mutationer eller mutationer som uppkommit via strålning eller kemikalier, det vill säga med hjälp av tekniker som undantas reglering. För att en genetiskt modifierad gröda ska få släppas ut på marknaden måste den som ansöker om ett marknadsgodkännande presentera metoder för detektion, identifiering och kvantifiering. Metoderna måste vara specifika för den gröda som ansökan gäller och valideras av EU:s referenslaboratorium för genetiskt modifierade livsmedel och foder. De enskilda medlemsstaterna ska genomföra kontroller för att säkerställa att det inte finns några icke godkända grödor på marknaden och att de produkter som innehåller godkända grödor över 0,9 procent är korrekt märkta. Om mutationer som skapats med till exempel gensaxen CRISPR/Cas9 inte kan särskiljas från naturliga mutationer eller mutationer som är ett resultat av äldre mutagenesmetoder kan de behöriga myndigheterna inte uppfylla sitt uppdrag och företag kan inte ansöka om marknadsgodkännande. I september 2020 publicerades en vetenskaplig artikel där forskare menade att de utvecklat en metod för att analysera genomredigerade grödor. De hade dock analyserat rapsplantor med en känd mutation, vilket är något helt annat än att till exempel analysera en livsmedelsprodukt. I rapport från 2019 skriver det europeiska nätverket av GMO-laboratorier att detektion av genomredigerade organismer skulle kunna vara tekniskt genomförbart i vissa fall och om de som utför analyserna på förhand vet vilka de genetiska förändringarna är. Däremot kommer inte samma grad av specificitet, som när det gäller identifiering av traditionellt genetiskt modifierade grödor att kunna uppnås. Det går inte att få ett entydigt svar på hur mutationerna har uppstått. Detta kommer enligt rapporten att få konsekvenser för genomförandet av märkningslagstiftningen.
Marie Nyman
Chhalliyil et al., A Real-Time Quantitative PCR Method Specific for Detection and Quantification of the First Commercialized Genome-Edited Plant. Foods (2020).
