Genomredigerade växter

Genomredigering handlar om att skapa små riktade förändringar i arvsmassan. De första tekniker som användes för att skapa dessa förändringar var zinkfingernukleas-tekniken och tekniker som bygger på meganukleaser. De började utvecklas under 1990-talet. Under 2009 började TALEN-tekniken användas och under 2013 fick CRISPR/Cas9-tekniken sitt stora genomslag i forskar-världen. En bidragande orsak till CRISPR/Cas9-teknikens stora genombrott var att den är betydligt enklare och billigare att använda än de äldre teknikerna.

Teknikerna bygger alla på nukleaser, enzymer som kan klippa itu DNA-spiralen. Till nukleaset kopplas endera ett specialdesignat proteinkomplex eller en RNA-molekyl (gäller CRISPR/Cas9) som leder nukleaset till en förutbestämd plats i arvsmassan.

Teknikerna kan användas på olika sätt. De kan till exempel användas för att byta ut enstaka baspar i en sjukdomsgen eller för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i en viss gen så att den stängs av. De kan också användas för att föra in en gen på exakt den plats i arvsmassan man önskar.


Patentstrid om gensaxen CRISPR/Cas9 (januari 2017)
Torktåligare majs med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 (oktober 2016)
Genomredigerad potatis som bättre klarar förvaring i kyla (oktober 2016)
Genomredigerad potatis med förändrad stärkelsekvalité (oktober 2016)
Modifiera växter utan att använda hybridnukleinsyra (januari 2016)
GMO eller inte GMO? globala riktlinjer nödvändiga enligt brittisk forskare (december 2015)
Australiensiska forskare utvecklar genmodifierat vete med kolesterolsänkande egenskaper (juli 2015)
Inaktivering av gen i potatis ger chips med lägre akrylamidhalt (april 2015)
Ändrad fettsyrasammansättning med riktade mutationer (oktober 2014)
Mjöldaggsresistent vete med hjälp av riktade mutationer (augusti 2014)
GMO eller inte GMO? Kanada godkänner raps som tagits fram med ny teknik (maj 2014)
Ny teknik för riktade förändringar i arvsmassan (januari 2013)

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »