Insektsresistenta Bt-grödor och icke-målorganismer

En av de saker som diskuteras när det gäller potentiellt negativa effekter på miljön i samband med odling av genetiskt modifierade växter är grödornas påverkan på så kallade icke-målorganismer (andra organismer än dem man vill bekämpa). Det har under åren publicerats hundratals artiklar på området och i väldigt få fall har man identifierat någon som helst effekt. Nedan följer några exempel från det som publicertas 2013.

Honungsbin är viktiga pollinatörer både i naturen och i jordbruket. Det finns en rad vetenskapliga artiklar där man på olika sätt studerat hur bin påverkas av det protein (cry) som produceras av de insektsresistenta Bt-grödorna. Dessa studier har inte visat på några negativa effekter.

I en ny studie har forskare särskilt undersökt unga arbetsbin och deras tarmbakterier. I en bikoloni är exponeringen för pollen olika beroende på biets ålder. De unga arbetsbina omvandlar jäst pollen till protein som de sedan matar larverna med. Det är därför troligt att det är de unga arbetsbina som exponeras mest för cry-protein. I studien användes en Bt- majs som innehöll tre olika gener för tre olika cry-proteiner. Resultaten visade att pollen från Bt-majs inte har någon negativ effekt på vare sig bina eller på de bakterier som lever i binas mag-tarmkanal.

Guldögonsländor är viktiga rovinsekter som fungerar som biologisk kontroll av skadegörare i många odlingssystem. I en studie publicerad under året utfodrades två växtskadegörare, nifly (Trichoplusia ni) och nattfly Spodoptera frugiperda med material från Bt-växter som tillsammans producerar tre olika cry-proteiner. En art av guldögonsländor (Chrysoperla rufilabris) utfodrades med dessa niflyn och nattflyn. Under två generationer studerades bland annat överlevnad och fortplantningsförmåga hos sländan. Resultaten visade inte på några skillnader mellan de sländor som utfodrades med insekter som ätit material från Bt-växter och de som utfodrades med insekter som fått icke-modifierat växtmaterial.133 material från Bt-växter och de som utfodrades med insekter som fått icke-modifierat växtmaterial.

Bomull som är resistent mot skadegöraren brunaktigt knölfly (Helicoverpa armigera) har odlats i Kina i över ett decennium. Forskare har under två års tid kontinuerligt samlat in rundmaskar (nematoder) från fält där den insektsresistenta bomullen respektive konventionell bomull odlats i 10 år. Resultaten visade inte på några negativa effekter på rundmaskarna till följd av odling av Bt-bomull.

Insektsresistent Bt-majs har odlats inom EU sedan 1998. Den sammanlagda arealen som Bt-majs odlats på från 1998 och framåt är i storleksordningen 10 miljoner hektar. För ett marknadsgodkännande för odling av denna typ av grödor krävs att de som ansöker om marknadsgodkännande undersöker potentiella effekter på icke-målorganismer.

Nu har spanska forskare genomfört en så kallad metaanalys av resultaten från tretton fältförsök där påverkan på en rad leddjur (Insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur) studerats. En metaanalys är en uppsättning statistiska metoder, som används för att sammanfatta resultat från flera oberoende forskningsstudier. Man får då ett större underlag och kan därmed lättare identifiera små skillnader. Resultaten från metaanalysen förstärker de tidigare slutsatserna att Bt-majs inte har någon negativ effekt på de undersökta leddjuren i majsekosystemet i södra Europa.

 

Marie Nyman

Källor: Duan et al, PLoS ONE 1:e1415 (2008); Hendriksma et al, PLoS ONE 6:e28174 (2011); Hendriksma et al, PLoS ONE 8:e59589 (2013); Tian et al, PLoS ONE 8(3):e60125 (2013); Li & Liu, PLoS ONE 8(4):e61670 (2013); Comas et al, Transgenic Research 23(1):135 (2013)

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »