Kålmalens arvsmassa kartlagd

Växter försöker på olika sätt förhindra att bli uppätna till exempel genom ett kemiskt försvar. De producerar helt enkelt ämnen som är giftiga för exempelvis insektslarver. Växtätare å sin sida är ofta anpassade till en specifik grupp av värdväxter vars kemiska försvar inte skadar dem.

Kålmalen (Plutella xylostella) är den mest destruktiva skadegöraren på korsblommiga grödor. Den angriper till exempel ekonomiskt viktiga grödor som raps, kål och blomkål. Globalt är kostnaden för skador och bekämpning av malen uppskattningsvis 25-30 miljarder kronor per år. Kålmalen har utvecklat resistens mot alla typer av insekticider. Redan 1990, sex år innan de insektsresistenta grödorna introducerades, utvecklade kålmalen resistens mot cry-proteiner.

Nu har forskare sekvensbestämt kålmalens arvsmassa och funnit att denna skadegörare har drygt 18 000 proteinkodande gener, varav 1 412 är unika för kålmalen. Många av dessa gener visade sig vara kopplade till insektens förmåga att känna av och avgifta skadliga ämnen.

Marie Nyman

Källa: You et al, Nature Genetics, 45:220 (2013)

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »