Modifiering av växtprotein gör att växten känner igen angrepp från flera patogener

Växter kan upptäcka en patogen (sjukdomsframkallare) genom att känna av den skada den orsakar.  Med hjälp av ett enzym klyver patogenen ett av växtens proteiner på ett visst ställe och det är när det sker som växtens immunsystem vaknar. Som svar på angreppet producerar växten ett protein som startar en kaskad av försvarsmekanismer.  Växtens försvar känner bara igen vissa patogeners angrepp. En viss patogen kan klippa upp växtproteinet på ett ställe som gör att angreppet går växten obemärkt förbi.

Genom mindre ändringar i växtproteinets aminosyrasekvensen kunde forskare få växten att känna igen angrepp från flera patogener. Tillvägagångssättet kan liknas vid en musfälla där man genom att byta ut betet kan fånga andra djur än möss.  

Experimenten utfördes på modellväxten backtrav och forskarna använde klassisk genmodifiering. Nu arbetar de vidare med grödor som sojaböna och korn och testar att använda genomredigering istället för genmodifiering. På det sättet kan man göra ändringar direkt i växtens arvsmassa utan att något nytt DNA tillförs.

Tekniken skulle kunna användas för att ge växter ett hållbart skydd mot olika typer av patogener som svampar, algsvampar, nematoder, bakterier och virus.

Marie Nyman

Källa: Kim et al, Using decoy to expand the recognition specificity of a plant disease resistance protein, Science Volume 351, issue 6274: 684-687.

 

 

,

 

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Yttranden

Nämnden har yttrat sig i  ärenden över genmodifierad majs och sojaböna, se dnr 016, 017 och 020/2017.

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 15 februari 2017.

Läs mer »