Australiensiska forskare har utvecklat en metod för att förhindra att frön utvecklas om en transgen gröda pollinerar en icke-transgen av samma art eller en vild släkting. Tekniken, som bygger på s.k. ”imprinting” och på RNA interferens (RNAi), är ännu så länge bara på försökstadiet och har endast testats i modellväxten backtrav.  

I en diploid organism finns två kopior av varje kromosom. Varje gen, förutom de som finns på könskromosomerna, finns alltså i två kopior (alleler). I de flesta fall produceras protein från båda kopiorna av genen. I några fall produceras dock protein endast från den ena allelen beroende på om den ärvts från ägget eller pollenet/spermien. Detta kallas "imprinting".  

RNAi är en naturlig mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas.    

De gener man tillfört backtrav är dels en fröletal gen och en gen som är designad för att tysta denna gen. Båda generna uttrycks endast i endospermet, den vävnad som omger och ger näring till embryot.  

Den fröletala genen uttrycks 48 timmar efter pollinering om den sitter på en kromosom i pollenet. Sitter den på en kromosom i ägget uttrycks den både före och efter befruktningen.  

Den gen som har till uppgift att, via RNA interferens, hämma den fröletala genen uttrycks i ägget under hela embryoutvecklingen, men, på grund av ”imprinting”, inte alls i pollenet.  

När en transgen planta pollinerar en icke-transgen slås den fröletala genen på vilket resulterar i att inga frön överlever. Om däremot den transgena plantan pollinerar en annan transgen eller det sker en självbefruktning kommer genen som uttrycks i ägget att tysta den fröletala genen i pollenet och fröet utvecklas normalt.    


Marie Nyman
Källa: CheckBiotech June 13, 2008; Functional Plant Biology 34:1055, 2007