Nya tekniker i förhållande till klassisk och genteknisk förädling

I en översiktsartikel diskuterar forskare det de kallar ett paradigmskifte i förutsägbar, kunskapsbaserad växtförädling. Det de diskuterar är de nya tekniker som möjliggör riktade förändringar i arvsmassan och integrering av en isolerad gen på en förutbestämd plats i arvsmassan. Exempel på sådana tekniker är TALEN-tekniken och zinkfingernukleas-tekniken. Enligt artikelförfattarna är många växtförädlingsföretag i full gång med att använda dessa tekniker för att utveckla nästa generations förbättrade grödor. Växtförädling bygger på att det finns tillgång till genetisk variation. Historiskt sett har det betytt att man korsat den bästa med den bästa och hoppats på det bästa. Människan har också sedan tidigt 1900-tal och framåt skapat variation genom att utsätta växtmaterial för strålning eller mutagena kemikalier. De senaste 20 åren har dessa tekniker för variation kompletterats med gentekniskt framtagna grödor, det vill säga genetiskt modifierade GM-grödor.

Förädling via korsningar begränsas av tillgången till gener och genvarianter. En önskvärd gen kan till exempel finnas i en vild potatissläkting men att korsa in den i vanlig potatis kan vara mycket komplicerat och ibland helt omöjligt. Den traditionella mutationsförädlingen innebär ett tidskrävande och dyrt arbete för att identifiera växter med intressanta egenskaper. Mutationerna skapas nämligen slumpmässigt över hela arvsmassan så att det först är i efterhand förädlaren kan börja leta efter plantor med intressanta egenskaper. När det gäller genetiskt modifierade växter är, enligt artikelförfattarna, den största begränsningen det regelverk som fodrar så tidskrävande och kostsamma analyser att endast de riktigt stora företagen har råd att ta en gröda till marknaden. Dessutom tar det åratal innan beslut om en ansökan om marknadsgodkännande tas. Det innebär också att det i stort sett bara är de stora, mest inkomstbringande grödorna som förädlas på detta sätt.

Det rigorösa regelverket inom EU har ansetts berättigat delvis på grund av att den tillförda genen integreras slumpmässigt i arvsmassan och att detta antas kunna leda till oförutsedda effekter. Med hjälp av de nya teknikerna för riktade förändringar kan man på förhand bestämma var i arvsmassan genen ska integreras. Enligt forskarna skulle därmed denna upplevda risk minska dramatiskt.

När det gäller att enbart skapa mutationer och inte integrera någon gen är risken för oönskade effekter betydligt lägre om de nya teknikerna används, jämfört med traditionell mutagenes. I en databas över sorter som tagits fram med hjälp av mutagenes finns 3 200 officiellt introducerade sorter av 200 växtarter. I USA har jordbruksdepartementet meddelat att tekniker för riktade förändringar i arvsmassan inte kommer att regleras.

Marie Nyman

Källa: Podevin et al, Trends in Biotechnology 31:375 (2013)

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Yttranden

Nämnden har yttrat sig i  ärenden över genmodifierad majs och sojaböna, se dnr 016, 017 och 020/2017.

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 15 februari 2017.

Läs mer »