Optogenetik – styra nervceller med ljus

Redan 1979 menade Francis Crick (en av DNA-strukturens upptäckare) att den stora utmaningen för neurovetenskapen (läran om nervsystemets uppbyggnad och funktion) var att kunna kontrollera en typ av celler i hjärnan och lämna övriga celler opåverkade. I dag finns en sådan metod och den kallas optogenetik.  

De cirka 100 miljarder nervcellerna i den mänskliga hjärnan kommunicerar ständigt med varandra via elektriska och kemiska impulser. Med hjälp av optogenetik kan utvalda nervceller slås på och av inom tusendelar av en sekund utan att andra celler påverkas.  

Metoden bygger på en kombination av genetisk modifiering och ljus för att kontrollera specifika händelser i utvalda celler i levande vävnad. Enskilda nervceller i hjärnan modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. De celler som modifierats kan därefter genom ljuspåverkan, slås av eller på som en strömbrytare. Tekniken har bland annat använts för att fjärrstyra en fluga, kontrollera rörelsemönstret hos möss och dämpa darrningar hos möss med Parkinsons sjukdom. Vid Lunds universitet används metoden för att studera epilepsi och vid Karolinska institutet för att studera schizofreni.  

Tekniken utnämndes av den vetenskapliga tidskriften Nature Methods till årets metod 2010.  

Marie Nyman
Källor: Nature Methods; Special Feature vol 8, January (2011); Stuber et al, Nature 475:377 (2011); Natures film om optogenetik: http://www.youtube.com/watch?v=I64X7vHSHOE      

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Yttranden

Nämnden har yttrat sig i  ärenden över genmodifierad majs och sojaböna, se dnr 016, 017 och 020/2017.

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 15 februari 2017.

Läs mer »