Ordlista

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Agrobakterium tumefaciens
Naturens egen genmanipulatör. En vanligt förekommande jordbakterie som i naturen orsakar krongallsjuka genom att överföra delar av sitt DNA till en växt. De proteiner som produceras från de till växten tillförda generna används av bakterien som bl.a. näringskälla. Bakterien har med andra ord skaffat sig ett eget skafferi. Agrobakterium används som redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium.

Allel
En av två eller flera varianter av en gen. Vilken av genvarianterna man har påverkar t.ex. vilken hårfärg eller blodgrupp man får. 

Aminosyra

Byggstenarna i proteiner. Det finns totalt 20 olika aminosyror, varav åtta är essentiella (se essentiella aminosyror).

Antibiotikaresistens
Motståndskraft mot antibiotika. Många mikroorganismer har gener som gör dem resistenta mot antibiotika. Denna typ av gener används av forskare för att identifiera vilka mikroorganismer eller vilka celler i en växt som tagit upp den gen man vill tillföra.

Antigen
Ett kroppsfrämmande ämne som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar.

Antikroppar
Proteiner som upptäcker och identifierar kroppsfrämmande ämnen som bakterier och virus.

Arabidopsis thaliana
Det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin.

Arvsanlag
Samma sak som gen.

Bacillus thuringensis
En jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsgrupper. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bl.a. majs och bomull. De kallas då Bt-majs respektive Bt-bomull och är resistenta mot vissa grupper av insekter. Bakterien används även i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter.

Backtrav
Det svenska namnet på modellväxten Arabidopsis thaliana.

Baspar
Två kvävebaser (nukleotider) som, via vätebindningar, bildar par i DNA-spiralen. Adenin (A) binder till tymin (T) och guanin (G) till cytosin (C).

Biobank
En samling blod- eller vävnadsprover, från vilka man kan göra DNA-analyser. De har oftast samlats ihop inom sjukvården och proverna kan därför kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av sådana banker kan användas för att hitta gener inblandade i olika sjukdomar

Bioinformatik
Inom bioinformatiken används datorer för att snabbt och effektivt hantera stora mängder biologisk information, t.ex. jämföra DNA-sekvenser mellan olika organismer.

Bt-gröda
Insektsresistent gröda som tillförts en eller flera cry-gener isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis.

Budbärar-RNA
Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas budbärar-RNA (eller mRNA) och transporteras ut ur cellkärnan där den fungerar som mall för hur ett visst protein ska konstrueras.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 Cell
Livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva.

Cellmembran
Ett starkt och smidigt membran som avgränsar cellen från omgivningen. Består av fosfolipider och proteiner.

Cellvägg
En hård och stark yttervägg utanför cellmembranet som skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa, medan bakteriecellväggen huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

Coleoptera
Ordningen skalbaggar.

Cry-gener
En grupp gener som producerar ämnen som är giftiga för vissa typer av insekter. Olika cry-gener har använts för att, via genmodifiering ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.

DNA
Deoxyribonukleinsyra. Det kemiska ämne (molekyl) som bär arvsanlagen (generna). 


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Embryodiagnostik
Att man efter provrörsbefruktning tar några celler från det tidiga embryot och analyserar dem innan man bestämmer sig för vilket embryo som ska planteras in i livmodern.

Embryonal stamcell
Cellkultur med celler som ständigt delar sig och som i princip skulle kunna ge upphov till alla olika slags celler i kroppen.

Entomologi
Läran om insekter.

Enzym
Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion. Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

epsps-gen
När en gröda besprutas med ogräsbekämpningsmedel baserade på glyfosat upphör växtens epsps-gen att fungerar, vilket leder till att vissa aminosyror inte bildas och att plantan så småningom dör. Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-enzymet som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en epsps-gen från en mikroorganism vilket gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om man besprutar med glyfosat.

Escherichia coli
En vanlig förekommande bakterie som bl.a. finns i människors och djurs tarmflora. Används flitigt inom molekylärbiologin.

Essentiella aminosyror
Aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka och som vi därför måste få i oss via födan. Av de totalt 20 aminosyrorna är åtta essentiella (fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin).

Eukaryot

En organism vars DNA omsluts av en cellkärna, dvs. växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet härstammar från grekiskans eu=äkta och karyon=kärna.
 
Fenotyp
De observerbara egenskaperna hos en organism som t.ex. hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska elle beteendemässiga. Jämför genotyp.

Fettsyror
Byggstenar för fetter och oljor. Det finns tre huvudgrupper av fettsyror, mättade, enkelomättade och fleromättade. En mättad fettsyra är ”mättad” med väteatomer. En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer. En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed färre väteatomer. Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

Fosterdiagnostik
Undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mödrar erbjuds ultraljudsundersökning. Om man då konstaterar allvarliga missbildningar följs dessa ofta upp med att man tar ut celler från fostret och gör en kromosomanalys. Om en blivande mamma har goda skäl att misstänka en kromosomavvikelse eller en ärftlig sjukdom kan hon begära att man tar ut celler från fostret och gör kromosomanalys eller gentest. 

Funktionsgenomik
Ett fält inom molekylärbiologin där man analyserar aktiviteten hos tusentals gener för att förstå det genetiska samspelet i en cell eller i en organism.

Fytoremediering
Samma sak som fytosanering. Innebär att man med hjälp av växter renar jordar vatten och luft från giftiga ämnen som tungmetaller, pesticider, lösningsmedel och sprängämnen.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Gelelektrofores
Metod att sortera biologiska molekyler, exempelvis DNA-molekyler, av olika storlek. Detta sker genom att en elektrisk spänning tvingar de laddade molekylerna att vandra in i en geleaktig massa, där långa molekyler korsbundit med varandra och bildat ett snårigt nätverk. För DNA-molekyler sker sorteringen genom att molekylerna får allt svårare att ta sig fram i nätverket ju större de är. En lång DNA-molekyl förflyttar sig långsammare än en kort.

Gen
Den del av en DNA-molekyl som beskriver ett protein eller en RNA-molekyl. Till genen räknas ofta också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur ofta och när genen används.

Genbank
Samlingar av växter och frön. Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av grödornas vilda släktingar.

Genetiska fingeravtryck
Metod där man undersöker delar av DNA-molekylen för att bestämma om två prover kommer från samma eller olika individer. Eftersom föräldrar har hälften av sina arvsanlag gemensamma med sina barn kan metoden även användas för att avgöra faderskapsfrågor.

Genetik
Ärflighetslära

Genflöde
Överföring av gener via pollen från en individ eller population till en närbesläktad individ eller population.

Genetiskt modifierad organism (GMO)
Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya gener. I lagstiftningen anses även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen vara en GMO, men undantas lagstiftningen. Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I dessa fall är det oklart om det leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

Genom
En organisms genom är dess totala mängd av genetiskt material.

Genomik
Att studera en organisms hela genom.

Genotyp
En organisms genetiska uppsättning. Syns i fenotypen.

Genteknik
Ett antal molekylärbiologiska tekniker som används för att analysera genetiskt material och för att föra in nya gener i en organism.

Genterapi

Se zygotisk respektive somatisk genterapi.

Gentest
Test för att undersöka vilken variant en individ har av en gen. Idag finns ett stort antal tester för att avgöra exempelvis om man bär genen för en allvarlig ärftlig sjukdom, om man har en gen som ger hög risk för en viss cancerform eller om man har en gen som ger hög risk för biverkningar av ett läkemedel.

Genuttryck
Processen som omvandlar informationen i en gen till en produkt, t.ex. ett protein.

Glufosinat ammonium
Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, t.ex. Basta.

Glyfosat
Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, t.ex. Roundup.

GMM
Förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GMO
Förkortning av genetiskt modifierad organism.

Herbicid
Ogräsbekämpningsmedel

Herbicidtolerant gröda
Gröda som tål vissa typer av ogräsbekämpningsmedel, t.ex. glyfosat eller glufosinat ammonium. Kan erhållas både med hjälp av genmodifiering och konventionell förädling.

Icke-målorganism (non-target organism)
En organism , t.ex. en insekt, som inte är en skadegörare, men som kan påverkas negativt av t. ex. olika bekämpningsmetoder.

Insekticid
Kemikalie som dödar insekter eller stör deras tillväxt och utveckling.

Isogen linje
Linjer eller sorter som är genetiskt identiska.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Kanamycin
En antibiotika som, inom växtgenetiken, används för att selektera fram celler som tagit upp en tillförd gen. Se även selektionsmarkör och nptII-gen.

Kloning av en gen
Att isolera och mångfaldiga en DNA-bit där genen ifråga sitter.

Kloning av en individ
Att skapa flera genetiskt identiska individer.

Konventionell växtförädling
Förädlingsmetoder som inte innefattar genmodifiering, t.ex. korsningar, massurval, mutationsförädling och kromosomfördubbling.

Kromosom
En kromosom är en DNA-molekyl. Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan, men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.

Kvävebas
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, G och C) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som nukleotider.

Lepidotera

Ordningen fjärilar.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 Mikrochip
En metod för att t.ex. mäta och jämföra koncentrationen av budbärar-RNA från tusentals gener samtidigt. Samma sak som microarray.

Mikroinjektion
Att man med ett tunt glasrör för in DNA i en cell, ofta ett befruktat ägg.

Mikroorganismer
Organismer som bara kan ses med hjälp av mikroskop. Kallas även mikrober.

Mutation
Förändring i DNA. Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som då byts ut, försvinner eller tillkommer. Detta kallas punktmutationer. Vid strukturella kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna (deletion), uppstå i flera kopior (duplikation), kopieras och integreras på annan plats i genomet (insertion) och inverteras. Även delar från olika kromosomer kan byta plats något som kallas translokation. Till mutationer räknas ibland även förändringar i kromosomtal.

Mykotoxin
En grupp mycket giftiga ämnen som produceras av mögelsvampar som angriper vissa grödor. Exempel på mykotoxiner är aflatoxin och fumonisin.


nptII-gen

En gen som ger resistens mot bl.a. antibiotikan kanamycin.

Nukleinsyra
En biologisk molekyl som består av en lång kedja av nukleotider, t.ex. DNA.

Nukleotid
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, C och G) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som kvävebas.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 Partikelkanon
Ett instrument som används vid genmodifiering av växter. DNA introduceras i cellerna genom att man bombaderar växtmaterial med små kulor, vanligtvis av guld, som täckts med det DNA man vill tillföra.

pat-gen
Gen som ger tolerans mot ogräsbekämpningmedel baserade på glufosinat ammonium.

Patogen
En organism som orsakar en sjukdom i en annan organism.

PCR
Förkortning för Polymerase Chain Reaction. En metod att mångfaldiga en del av en DNA-molekyl. Kan användas även om det DNA som ska mångfaldigas bara finns i några enstaka exemplar i provet.

Pesticid
Samlingsnamn för bekämpningsmedel mot skadedjur (oftast insekter), svampar och ogräs.

Plasmider
Små, cirkulära, DNA-molekyl som finns i många bakterier. Bär ofta på antibiotikaresistensgener. Plasmider är viktiga verktyg inom molekylärbiologin, exempelvis vid kloning av gener.

Polyploid

En organism som har fler än två kopior av varje kromosom. Många av våra kulturväxter är polyploida. Potatisen har t.ex. fyra (tetraploid), bananen tre (triploid), och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.

Prokaryot

En taxonomisk grupp av organismer, t.ex. bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro=före och karyon=kärna.

Promotor
Styrsekvens. Ett område på DNA-molekylen, alldeles före en gen, som har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas. Detta sker genom att olika reglerande proteiner binder till promotorn och antingen hjälper eller försvårar processen.

Proteiner
Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande organismer. Består av byggstenar som kallas aminosyror.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 Rapid Trait Development System (RTDS)
En teknik för att skapa enstaka mutationer på en på förhand bestämd plats i arvsmassan.
I USA anses denna teknik inte leda till en GMO. Inom EU utreds frågan.

Resistens
Motståndskraft.

Resistensgen
Gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc.

RNA
Ribonukleinsyra, ett molekylslag som påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.

RNA interferens (RNAi)
En naturlig mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bl.a. använts för att, via genmodifiering, erhålla virus- respektive insektsresistenta grödor.

Samexistens
Syftar på hur olika produktionsformer som ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor ska kunna existera tillsammans i jordbrukslandskapet.

Sekvens

Ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl.

Sekvensering
Metod för att bestämma den inbördes ordningen av de fyra kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl.

Selektionmarkör
En gen, t.ex. en antibiotikaresistens- eller herbicidtoleransgen, som används för att identifiera vilka celler som tagit upp den gen man vill tillföra.

Shotgun-teknik
Ett sätt att sekvensbestämma långa stycken DNA genom att klippa det i överlappande bitar, sekvensbestämma var bit för sig och sedan låta datorer pussla ihop de olika bitarna av sekvensen med varandra.

Somatisk genterapi
Att föra in nya gener i kroppsceller, som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

"Stacked events"
Resultatet av en korsning mellan två genmodifierade grödor.

Stamceller
Ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper.    
 
Stärkelse
Består av två typer av långa kedjor av glukosenheter; amylopektin som är är en grenad molekyl och amylos som är till största delen ogrenad. Amylopektin och amylos har olika användningsområden inom industrin. I den genmodifierade potatisen Amflora har man stängt av en gen så att knölen innehåller enbart amylopektin.


A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 Terapeutisk kloning
Att med kärnöverföring skapa ett embryo från vilket embryonala stamceller odlas. De embryonala stamcellerna kan därmed bli genetiskt identiska med cellerna hos den patient som ska transplaneras.

Transformation
Att föra in en ny gen i en cell.

Transgen
Samma sak som genmodifierad.

Transkription
RNA-syntes. Den process i cellen där informationen i en gen, som består av DNA, kopieras till en RNA-molekyl.

Translation
Proteinsyntes. Den process i cellen där informationen i budbärar-RNA översätts till ett protein.

Vaccin
Ett ämne som sprutas in i kroppen och som liknar ett smittämne. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet.

Volontärplanta
En planta som inte avsiktligt planterats, utan som uppkommit p.g.a. att frön spridits sig av sig självt eller t.ex. via fåglar.

Vuxna stamceller
Celler i kroppen hos en vuxen människa som inte är färdigspecialiserade utan delar sig varvid de ger upphov dels till en ny stamcell, dels till en cell som utvecklas mot en specialiserad cell.

Xenotransplantation
Transplantation över artgränser.

Zinkfingerteknik (ZFN)
En teknik som används för att skapa mutationer på en förutbestämdplats i arvsmassa, rätta till mutationer och för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan.

Zygotisk genterapi
Föra in nya gener i en människa på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer.



 
 Mikrochip

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Årsredovisning 2016

Läs mer »

Yttranden 1

Nämnden har yttrat sig i ärenden över nya grundföreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer samt om Sveriges rapport till Århuskonventionen.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Yttranden 2

Nämnden har yttrat sig över ansökningar om att bedriva fältförsök på potatis och oljedådra samt att få genomföra klinisk prövning med genetiskt modifierade T-celler.
Publ. 3 mars 2017

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »