Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (EFSA:s) vetenskapliga paneler och kommittéer tar fram vägledande dokument för riskbedömning inom olika områden. Det finns bland annat en GMO-panel. Den 8 december 2013 trädde en ny genomförandeförordning i kraft. Den beskriver i detalj vad som krävs vid en riskvärdering av genetiskt modifierade livsmedel och foder. GMO-panelens vägledande dokument ersattes alltså av lagstiftning.
Genomförandeförordningen bygger i stora drag på GMO-panelens vägledande dokument från 2011, men ställer ytterligare krav på den som ansöker om ett marknadsgodkännande. Det finns bland annat krav på en rutinmässig 90-dagarssstudie där gnagare utfodras med genmodifierat växtmaterial.
Forskningsprojektet GRACE (GMO Risk Assessment and Communication of Evidence) är ett EU-finansierat projekt. I projektet ingår bland annat 90-dagars utfodringsstudier på råttor, utfodringsstudier under ett år, samt alternativa metoder som innebär att man inte använder försöksdjur utan cellkulturer eller datorsimuleringar.
I genomförandeförordningen står att kravet på en 90-dagars utfodringsstudie i samband riskbedömning av GM-växter kommer att ses över mot bakgrund av resultaten från GRACE-projektet. En rad intressegrupper har deltagit i arbetet med att planera studiens upplägg och analysera resultaten. Alla publicerade artiklar och alla rådata kommer att vara fritt tillgängliga för vem som helst att granska.
Nu har GRACE-projektet publicerat de första resultaten. Det är resultat från en 90-dagars utfodringsstudie där två majssorter som innehåller genetiskt material från MON810 har använts. MON810 bär på en gen som gör den resistent mot vissa arter av insekter. Den godkändes för odling inom EU för 17 år sedan. Sedan dess har den använts i vidare förädling för att få fram olika sorter för till exempel olika klimat. I december 2013 fanns 226 majssorter med genetiskt material från MON810 på EU:s gemensamma sortlista över arter av lantbruksväxter. Förutom de två genmodifierade majssorterna ingick kontrollmaterial och fyra konventionella majssorter.
Råttornas hälsotillstånd kontrollerades två gånger per dag. Man undersökte till exempel huden, pälsen, slemhinnorna och förändringar i aktivitet och beteende. En gång per vecka gjordes en grundligare undersökning där man bland annat tittade på pupillstorlek och andningsmönster. I slutet av försöksperioden testades bland annat råttornas syn och hörsel.
Vid experimentets slut gjordes flera analyser av blodet. Till exempel antalet röda och vita blodkroppar och förhållandet dem emellan, antalet blodplättar och hemoglobinkoncentrationen. Dessutom analyserades en rad ämnen som visar på om det finns några effekter på inre organ som lever och njurar. Råttorna obducerades och olika organ vägdes. Mikroskopiska preparat studerades från hjärna, ryggrad, hypofys, sköldkörtel, bisköldkörtel, bräss, matstrupe, spottkörtlar, mage, tunntarm, tjocktarm, lever, bukspottkörtel, njurar, binjurar, mjälte, hjärta, lungor, luftstrupe, aorta, könskörtlar, livmoder, bröstkörtlar, urinblåsa, lymfkörtlar, benmärg, hud och perifera nerver.
Forskarna fann inga negativa effekter till följd av att fodret innehöll genmodifierad majs.
Förutom GRACE-projektet har EU sponsrat ett annat projekt, G-TwYST (Genetically modified plants Two Years Safety Testing). I det projektet används både MON810 och en annan majs, NK603. Dessutom finns ett franskt projekt med liknande inriktning, GMO90+.
Marie Nyman
Källor: Ninety-day oral toxicity studies on two genetically modified maize MON810 varieties in Wistar Han RCC rats, Zeljenkova et al, Archives of Toxicology, DOI 10.1007/s00204-014-1374-8 (2014); GRACE-projektet: http://www.grace-fp7.eu/home; G-TwYST: http://www.g-twyst.eu/; (EU) nr 503/2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003.
