Riskforskning kring GMO i Europa

Under 2011 publicerade EU-kommissionen en rapport som sammanfattar de senaste 10 årens forskning kring GMO med fokus på säkerhetsaspekter. Forskningen har finansierats via EU:s ramprogram. Mer är 200 miljoner euro har under denna period investerats i 50 projekt som involverar över 400 forskningsgrupper. En liknande rapport publicerades 2001 där 81 projekt redovisades. Sammantaget har EU under de senaste 25 åren satsat över 300 miljoner euro på forskning kring GMO med fokus på riskforskning.

Den viktigaste slutsatsen som dras är att GM-grödor i sig inte är mer riskfyllda än konventionellt förädlade grödor. En annan viktig slutsats är att dagens biotekniska forskning och dess tillämpningar är mycket mer varierande än de var för 25 år sedan.

Det tyska utbildnings- och forskningsdepartement (BMBF) har under de senaste 25 åren investerat 100 miljoner euro i mer än 300 forskningsprojekt. Av dessa projekt har 120 handlat om riskforskning och GM-växter. När det gäller Bt-grödor har man bland annat studerat om cry-proteinet ackumulerar i jord där Bt-majs odlats nio år i rad. Resultaten visar att proteinet bryts ner väldigt snabbt och att proteinet inte går att detektera våren efter skörd.

Andra tyska forskare har studerat cry-proteinets väg från foder till grödor som växer i jord som gödslats med spillning från kor som utfodrats med Bt-majs. Man fann ingen påverkan på djurens hälsa eller något cry-protein i kornas blod, urin eller mjölk. Forskarna kom även fram till att över 95 % av cry-proteinet förstörs redan när majsen processas till djurfoder. Små mängder cry-protein detekterades i gödseln, vilket berodde på växtmaterial som inte brutits ner helt och hållet. När gödseln spridits på fälten kunde man dock inte längre detektera proteinet på grund av den snabba nedbrytning av marklevande organismer. Inte heller i efterföljande skörd av icke-modifierade grödor kunde cry-proteinet detekteras. 

Forskarna har även visat att miljöeffekter vid odling av Bt-majs inte skiljer sig från odling av konventionell majs. De studerade bland annat mikroorganismer i jorden och artsammansättningen på fälten. Vissa icke-målorganismer påverkas av cry-proteinet under laboratorieförhållanden, men i fält exponeras de för halter som är för låga för att ge någon. effekt. Forskarna påpekar att det är viktigt vid den här typen av studier att ta hänsyn till variationen inom en gröda. Detta eftersom olika sorter av till exempel majs har olika påverkan på till exempel mikroorganismerna i marken, något som även andra forskare poängterat. En sammanfattande rapport förväntas publiceras under 2012.

Det spanska departementet för miljö, landsbygd och hav har avslutat ett 12 år långt projekt kring potentiella miljöeffekter vid odling av insektsresistent majs. Den slutsats som dras är att majsen inte har några negativa effekter på flora och fauna.

I december 2011 sjösattes ett nytt 4-årigt EU-projekt med fokus på riskforskning. Femton EU-länder och Argentina deltar i projektet som kallas AMIGA (Assessing and Monitoring the Impacts of Genetically modified plants on Agro-ecosystems).

Inom ramen för Ständiga kommittéen för jordbruksforskning startades 2009 en arbetsgrupp (Collaborative Working Group Risk Research on Genetically Modified Organisms). Gruppen har till uppgift att identifiera framtida forskningsområden när det gäller riskforskning kring GMO. Arbetsgruppen har bland annat sammanställt en databas över pågående och nyligen avslutade projekt inriktade på riskforskning och GMO i tretton europeiska länder. Mer än 120 miljoner euro har under perioden 2004-2010 investerats i olika nationella projekt som i huvudsak varit inriktade på GM-grödor som nått ett godkännande inom EU. Gruppens slutrapport förväntas bli färdig under 2012.

 

Marie Nyman

Källor: A decade of EU-funded GMO research (2001-2010); Gruber et al, Transgenic Research 21:77 (2011); Guertler et al, Livestock Science 131:250 (2010); Gruber et al, Journal of Agricultural and Food Chemistry 59:7135 (2011); Icoz & Storsky, Soil Biology and Biochemistry 40:559 (2008); Icoz et al, Journal of Environmental Quality 37:647 (2008); Griffiths et al, Plant Biotechnology Journal 5:60 (2007); Harrigan et al, Nature Biotechnology 28:402 (2010); Antama Fundacion (http://fundacion-antama.org); Evaluating the impacts of GM crops in the EU, Community Research and Development Service (Cordis); Standing Committee on Agricultural Research

 

Genteknikens utveckling 2016

Ny rapport! Vad har hänt inom genteknisk forskning under 2016? Läs nämndens sammanställning över publicerade forskningsrön inom genteknisk forskning, sammanfattad på populärvetenskaplig svenska.

Publ. 2017-03-03

Läs mer »

Rapport

Hur miljöbalkens regler påverkar forskning och utveckling (2016)

Läs mer »

Yttranden

Nämnden har yttrat sig i  ärenden över genmodifierad majs och sojaböna, se dnr 016, 017 och 020/2017.

Läs mer »

Protokoll

Från sammanträdet den 15 februari 2017.

Läs mer »