GENTEKNIKENS UTVECKLING UNDER 2006

Årsrapporter

Genomforskning

Bakterien Carsonella ruddi har visats ha det minsta genomet som hittills kartlagts. Den har endast 182 gener. Bakterien lever i symbios med insekten Pachypsylla venusta och är beroende av insekten för tillgång till enzymer för att den skall kunna dela sig. Den saknar även gener för tillverkning av vissa essentiella ämnen som folsyra, som insekten bistår med.

Genomet för mjölksyrebakterien Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus (oftast benämnd Lactobacillus bulgaricus) har sekvensbestämts av franska forskare. Bakterien används kommersiellt för att producera yogurt m fl mjölkprodukter. Det amerikanska National Lactic Acid Bacteria Genomic Consortium har även sekvensbestämt genomen för nio andra industriellt betydelsefulla mjölksyrebakterier.

Ralstonia Eutropha H16 är en vanligt förekommande markbakterie som tillverkar polyhydroxybutyrat, en biologiskt nedbrytbar plast. Bakterien har två kromosomer som tillsammans bedöms ha 6116 gener. Man tror att 50 av dessa medverkar till bildning av plasten. Bakterien kan förutom att utnyttja organiskt material för tillväxt även livnära sig på vätgas tillsamman med koldioxid.

Honungsbiets (Apis mellifera) genom har kartlagts av 170 forskare i ett internationellt forskarkonsortium (the Honeybee Genome Sequencing Consortium). Genomet omfattar 10 157 gener och innehåller 170 gener för luktreceptorer, 10 gener för smakreceptorer, gener för nektar- och pollenanvändning och drottninggelé men relativt få gener som kodar för avgiftningsenzymer och sådana som är involverade i det immunologiska försvaret.

Generna i jättepoppeln är till ca 98 % identiska med den svenska aspens. Jättepoppelns genom med över 45 000 gener har kartlagts av ett internationellt forskarlag (111 forskare från 34 laboratorier) med svenskt deltagande. Genomet innehåller 485 miljoner baspar vilket är 50 gånger mindre än tallgenomet men fyra gånger mer än vad backtrav har – den växt vars genom först sekvenserades. Ca 10 % av poppelgenomet har ingen motsvarighet hos backtraven. 93 gener är involverade i cellulosatillverkning. Ca 80 % av generna i poppeln finns i två nästan identiska varianter. Växtcellerna innehåller dock mindre DNA än däggdjursceller.

Genomet för sjöborren (Strongylocentrotus purpuratus) har kartlagts av en internationell forskargrupp ”the Sea Urchin Genome Sequencing Group”. Gruppen omfattar 240 forskare från 11 länder. Sjöborrar hör till tagghudingarna som utvecklades för mer än 540 miljoner år sedan. Sjöborrarna har ca 23 300 gener varav ca 7000 är gemensamma med människans. Sjöborren kan bli upp till 100 år och har bland de med människan gemensamma generna sådana gener som kodar för neurotrofiner (medverkar till uppbyggnad av komplexa nervsystem) och gener som kan associeras med Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons sjukdomar samt muskelförtvining (muskeldystrofi). Gener som hos människor involverade i syn och hörsel finns också sjöborren, som saknar syn och hörsel. Dessa gener uttrycks i stället hos sjöborrens sugfötter som är dess känselorgan.

Två obesläktade människor har sinsemellan mer än 99 % överensstämmelse mellan genomen. Individer kan dock skilja sig åt när det gäller hur många kopior man har av en viss gen (copy number variation).

Evolutionsbiologi

En jämförelse mellan jättepoppelns och backtravens genom visar att de hade en gemensam anfader men att de två organismerna skildes åt för 100 till 120 miljoner år sedan.

Tyska och spanska forskare samt den svenske forskaren Svante Pääbo har lyckats få fram mitokondrie-DNA från tänder från björnar som levde för ca 400 000 år sedan i en grotta i nordöstra Spanien. Genom analys av mycket små DNA-fragment har de kunnat visa att dessa björnar är genetiskt lika de klassiska europeiska grottbjörnarna som dog ut för ca 12 000 år sedan.

Brun fettvävnad finns hos nyfödda större däggdjur inklusive människa, men ej hos grisar. Denna fettvävnad bidrar till kroppsvärmen varvid ett protein, UCP1, har stor betydelse. Det finns bara i brun fettvävnad och där i det inre membranet i mitokondrien. För ca 20 miljoner år sedan förändrades UCP1 genen hos grisens evolutionära föregångare så att genen inte längre kunde koda för ett fungerande protein. Detta gör att griskultingar till skillnad från andra större däggdjursungar har svårt att hålla värmen.

Japanska forskare har funnit att Gibbonapan saknar en gen (ASIP), som reglerar pigmentering och energibalans hos människan och andra primater. Denna genetiska förlust anses ha uppstått för ca 25 miljoner år sedan.

Människans och schimpansens genom är identiska till 98,5 %. Men det kan ändå finnas avsevärda skillnader mellan genomen. Amerikanska och europeiska forskare har således visat att det hos människor finns 49 regioner där evolutionen avstannat hos schimpansen men fortsatt hos människan. Den region som förändrats mest, HAR1, har genomgått 18 förändringar. Vidare har svenska forskare vid studier av kromosom 21 funnit att 5 % av arvsmassan hos människans kromosom 21 saknas hos motsvarande schimpanskromosom samt att 5 % av schimpanskromosomens arvsmassa saknas hos den mänskliga motsvarigheten.

I Kroatien har man hittat ett 38 000 år gammalt fossil av en Neandertal-människa, ur vilken man lyckats få fram DNA från cellkärnan. Hittills har man sekvensbestämt 1 miljon baspar vilket motsvarar ca 0.03 % av hela genomet. Tidigare har man endast kunnat isolera fossilt neandertal-DNA från mitokondrierna (cellandningsorganen), vilka endast innehåller ett litet antal gener.

Genmodifierade djur mm

Bananflugor undviker normalt att dricka koffeininnehållande drycker men om de har genetiskt förändrats så att de saknar en gen som bär på information för tillverkning av ett smakreceptorprotein (Gr66a) skyr de inte den koffeinhaltiga drycken.

Möss med genen cbl-b utslagen har bättre långtidsminne än normala möss. Detta antyder att cbl-b är en s.k. negativ regulator av långtidsminnet.

Proteinet TRB3 har visats motverka kroppens förmåga att lagra fett genom att hämma enzymet acetyl-coenzyme A carboxylase som normalt åstadkommer fettansamling. Genförändrade möss med förhöjda värden av TRB3 proteinet visade sig bli 10-20 % magrare än normala möss.

Peptid YY 3-36, som produceras av L-celler i tarmen, binder till receptorer i hypotalamusregionen i hjärnan som reglerar energiomsättningen. Peptiden har länge ansetts ha en hungerdämpande effekt. Man har nu visat att möss som har genmodifierats så att peptiden inte kan bildas utvecklar en markant fetma. Denna fetma kan dock motverkas hos mössen genom att inkludera peptid YY 3-36 i kosten.

Kroppens temperaturregleringscentrum ligger i hypotalamus i hjärnan. Genom att utnyttja genteknik för att lokalt i hypotalamus (i möss) aktivera en temperaturpåverkande gen (UCP-2) uppstod en lokal höjning av temperaturen i hypotalamus med 0,32°C. Detta resulterade i en sänkning av den generalla kroppstemperaturen med mellan 0,3°C och 0,5°C. Denna generella temperatursänkning ledde till att mössens livslängd förlängdes med ca 12 % för hannar och 20 % för honor.

Internationellt pågår studier sedan flera år för att lindra/bota effekten av prionsjukdomen galna kosjukan. Sjukliga prioner påverkar normala prioner till att också bli sjukliga. Scrapie är också en prionbaserad sjukdom men hos får. Tyska forskare har genom att minska mängden av normala prioner i hjärnan lyckats lindra effekten av sjukliga prioner. Produktionen av normala prioner i hjärnan hos möss har kraftigt reducerats via RNA interferensteknik utförd på musembryon. Sedan tillfördes till hjärnan prioner från får som insjuknat i scrapie. De möss som inte fick RNA interferensbehandling levde upp till 170 dagar att jämföra med 230 dagar för de djur som fick behandlingen (dessa hade RNA interfererande siRNA i 85 % av hjärnans celler). Amerikanska och japanska forskare har även rapporterat att de med hjälp av s.k. genknockoutteknik har utvecklat prionfria kor som förefaller helt friska vid två års ålder. Om dessa kor är motståndskraftiga mot de sjukliga prionerna och därigenom inte kan utveckla galna kosjukan återstår att se.

Grisar har klonats i Danmark med hjälp av en nationellt utvecklad, förenklad kloningsteknik (”handmade cloning”).

Medicinsk grundforskning

Brittiska forskare har utvecklat en ny, skonsam testmetod för könsbestämning av foster. Metoden är baserad på att använda de små mängder av DNA från foster som föreligger i moderns blod. Testmetoden har hittills testats på 70 kvinnor med korrekt resultat.

En amerikansk forskare har funnit att en mutation i en gen, ACVR1, orsakar den svåra, ärftliga bensjukdomen Fibrodysplasia ossificans progressiva (fortskridande benbildning). Sjukdomen kännetecknas av att muskler, senor mm successivt omvandlas till ben. 500 sjukdomsfall är kända i världen, varav 8 i Sverige.

Andra forskare har upptäckt att man kan öka benmassan hos möss genom att föra in en liten förändring i genen för proteinet NFATc1, vilket medförde en tioprocentig ökning av aktiviteten hos proteinet (som nu fått en smärre strukturförändring). Som ett resultat av detta ökade den relativa mängden av benbildande celler (osteoblaster) jämfört med bennedbrytande celler (osteoclaster). En liknande ökning av benmassan hos möss åstadkoms även genom en mutation i en gen (Shn3) vilket åstadkommer att proteinet Schnurri-3 inte bildas. Schnurri-3 är en hämmare av osteoblasternas benbildande förmåga.

Genom att studera sex individer (från tre besläktade pakistanska familjer), som saknar förmåga att känna smärta, har brittiska forskare identifierat en viss mutation i genen SCN9A som leder till att funktionen hos en natriumjonkanal slås ut. Resultatet antyder att den omuterade genen ingår i ett system för smärtsignalering till hjärnan.

Kokainmissbruk kan i vissa fall ha en genetisk orsak. Forskare har jämfört DNA från 700 missbrukare och 850 icke-missbrukare, och funnit att det utöver samhälleliga faktorer kan finnas genetiska förklaringar till missbruket. Personer med två kopior av genen som kodar för proteinet ”dopamine transporter” visar sig ha 50 % större sannolikhet att drabbas av missbruk. Kokain blockerar ”dopamine transporter” i hjärnan. Detta protein transporterar signalsubstansen dopamin in i nervcellerna. Forskare i USA har i djurförsök (möss) funnit att man kan ta bort kokainets ”belöningseffekt” genom att förändra genen för dopamine transporter så att proteinet blir okänsligt för kokainets blockerande effekt.

Forskare i Texas har utvecklat möss som uppvisar vissa likheter med autistiska människor. Dessa möss saknar en gen, Pten, i hjärnan. Genen togs bort från celler som bygger upp hjärnbarken och Hippokampområdet i hjärnan, delar som är associerade med minne och inlärning. Dessa möss uppvisade en rad egenskaper som kan förknippas med personer som lider av autism. Exempelvis blev mössen asociala, mer känsliga för stressande stimuli och fick större hjärna.

Proteinet adiponutrin medverkar i kroppens fettomsättning. Svenska forskare har upptäckt att överviktiga personer ofta bär en variant av genen. Genvarianten medför att halterna av adiponutrin blir lägre än normalt, vilket i sin tur bidrar till förhöjd risk för höga blodfettnivåer.

Amerikanska forskare har funnit att genom att behandla cancerceller från tjocktarmscancer med s.k. siRNA-molekyler, som slår ut genen för tillverkning av enzymet aldosreduktas (som i kroppen omvandlar glukos till sorbitol), kan dessa celler förmås att bromsa upp sin tillväxt. Tillväxten bromsades också upp hos siRNA behandlade cancerceller som transplanterats till s.k. nakna möss (som inte har förmågan att stöta bort celltransplantat).

Amerikanska forskare har utvecklat en djurmodell av Alzheimers sjukdom, som gäller möss som tillförts gen för att uttrycka en variant av ett humanprotein (APP) vilken förknippas med Alzheimers sjukdom. Dessa möss uppvisar en tidigt uppträdande minnesförlust som kan förknippas med mängden av en anhopning av 12 proteiner, benämnt Abeta *56, utanför hjärnans celler. Ju större antalet av dessa anhopningar som en mus, har desto större blir minnesförlusten. Injicering av anhopningsproteinerna till hjärnor hos råttor gjorde att de fick temporär minnesförlust.

Analys av det influensavirus som gav upphov till spanska sjukan, vilket rekonstruerats av amerikanska forskare, ger vid handen att virusets egna versioner av de ingående åtta generna erfordras samfällt för att åstadkomma det snabba och dramatiska sjukdomsförloppet.

6-8 % av det mänskliga genomet beräknas bestå av integrerat DNA från retrovirus som normalt inte förökar sig. Ett av dessa defekta retrovirus är HERV-K. Franska forskare har rekonstruerat det virus som har varit den infektiösa föregångaren till HERV-K. Detta virus benämnt Phoenix har visats kunna infektera däggdjursceller och integrera sitt genetiska material i cellernas genom.

Solbränna orsakas av att solljusets UV-strålar aktiverar produktionen av ett hormon (melanocytstimulerande hormon) i hudceller (keratinocyter). Detta hormon binder till en receptor (melanocortin 1 receptor, MC 1R) på cellytan hos melanocyter. Detta ger en signal (ökad cyklisk AMP produktion) till cellen att tillverka pigmentet melanin. Människor med mycket ljus hy såsom många med rött hår har ofta en defekt i MC 1R-receptorn, som gör att hormonet inte kan förmå melanocyterna att tillverka melanin. Ytterörat hos möss innehåller - i likhet med människans hud - melanocyter som kan tillverka melanin vid UV-exponering. Genförändrade möss med defekt MC 1R receptor, en defekt som liknar defekten hos människor med ljus hy, kan inte heller få pigmenterat ytteröra vid UV-bestrålning. Vid behandling med forskolin, som går in i melanocyterna och där ger upphov till pigmenteringssignal (höjd cyklisk AMP-nivå), åstadkoms pigmentering d.v.s. en artificiell solbränna.

Genterapi m.m.

Amerikanska forskare har genomfört försök att behandla patienter med malignt melanom med genterapi. Studien omfattade 17 svårt sjuka patienter. Patientegna T-lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) tillfördes utanför kroppen ett retrovirus som tillförts gener för tillverkning av receptormolekyl (T cell receptor) på cellytan som gör det möjligt för patientens T lymphocyter att känna igen, binda till och avdöda tumörcellerna. Två av patienterna tillfrisknade och var ett år efter behandlingen symptomfria.

12 patienter med Parkinsons sjukdom har behandlats, via tillförsel till hjärnans thalamusregion, med en gen (som kodar för GAD65) som leder till ökad produktion av transmittorsubstansen GABA. GABA har signalsubstanshämmande effekt vilket kan dämpa överaktivitet i thalamusregionen hos Parkinsonpatienterna. Metodiken som innefattar användning av virus (AAV) som bärare av GAD-genen har licentierats ut av ett svenskt företag till ett amerikanskt företag som har testat metodiken i en s.k. fas I studie. Nio av patienterna uppvisade en klar förbättring utan allvarliga biverkningar av behandlingen.

Läkemedel, vacciner mm

Forskare har utvecklat ett DNA-vaccin som skyddar mot ett skadligt protein kopplat till Alzheimers sjukdom. En anhopning av det aktuella proteinet är ett kännetecken för sjukdomen. Genom att tryckinjicera genen amyloid-beta 42, som producerar proteinet, fick man möss att producera antikroppar och minska proteinets uppbyggnad i hjärnan.

Humant antitrombin är det första läkemedel som har producerats i transgena djur och godkänts för medicinsk användning av den behöriga europeiska myndigheten. Proteinet antitrombin utsöndras i mjölken från genmodifierade getter. Patienter med ärftlig antitrombinbrist, vilket är en riskfaktor för uppkomst av blodpropp, skall få behandlas med läkemedlet. Antitrombin tillverkas även med andra biotekniska metoder.

Newcastle-disease-virus orsakar infektionssjukdom hos fåglar. Ett vaccin tillverkat i växtcellskultur har godkänts av den behöriga amerikanska myndigheten. Tobaksceller (nikotinfria) hade tillförts genmaterial från viruset för att tillverka de proteinmolekyler som utgör det antigena materialet som ingår i vaccinet. Vaccinet skall användas för att vaccinera kycklingar.

En kandidat till ett vaccin mot HIV, ett svenskt DNA-vaccin, har genomgått kliniska tester i fas I på 40 friska svenska försökspersoner och har visats ge upphov till cellulär immunitet mot HIV hos 90 % av försökspersonerna. DNA-vaccinet består av flera av HIV:s gener.

Brittiska forskare har genmodifierat tobaksplantor för att tillverka en läkemedelskandidat, proteinet cyanovirin-N, som förefaller ge ett viss skydd mot HIV-infektion. Proteinet har i test på försöksdjur (apor) gett ett 80 % skydd mot infektion med HIV virus. Cyanovirin-N tillverkas normalt av en cyanoakterie (blågrön alg). I en annan studie har amerikanska forskare visat att Lactobacillus, med tillförd gen för cyanovirin produktion, producerar proteinet i slemhinnor hos försöksdjur (möss).

Ett tyskt-belgiskt företag har utvecklat en effektiviserad metod för produktion i växter (tobak) av antikroppar (såsom s.k. monoklonal antikropp av IgG typ riktad mot ett tumörantigen). På mindre än två veckor kunde man uppnå en produktion av 0,5 g antikroppar per kilo växtmaterial. Antikroppar består av tunga och lätta proteinkedjor som kodas av olika gener. Man använde vid genöverföringen två olika genbärare (vektorer), en för den lätta och en annan för den tunga proteinkedjan.

I jakten efter nya antibakteriella substanser har nu en läkemedelskandidat, ett antimikrobiellt protein secapin, identifierats i utsöndrad vätska från den marina snigeln sjöhare (Aplysia california). Proteinet kan tillverkas i tarmbakterien E. coli som tillförts funktionell gen (cDNA) för escapintillverkning.

Stamceller

Brittiska forskare har upptäckt att aktivering av en gen, Nanog, kan åstadkomma att embryonala stamceller kan växa i cellkulturer.

Japanska forskare har tillfört fyra gener (Oct ¾, Sox2, c-MYC och Klf4) till bindvävsceller (fibroblaster) från vuxna möss. Detta har resulterat i att cellerna har fått stamcellsliknande karaktär. Syftet är att försöka åstadkomma liknande effekter hos mänskliga fibroblaster för att kunna generera multipotenta stamceller med medicinsk användbarhet motsvarande embryonala stamcellers kapacitet.

Forskare har tidigare fått fram musspermier från embryonala stamceller men dessa spermier kunde inte användas för att få fram embryon. En tysk forskargrupp har nu lyckats få fram avkomma med hjälp av sådana spermier som dock först hade fått mogna i mustestiklar som saknade förmåga att tillverka egna spermier. De mogna spermierna saknade dock rörelseförmåga och fick därför injiceras i musäggen. 210 försök resulterade i sju födslar. Alla dog dock för tidigt. Den äldsta blev fem månader vilket kan jämföras med den normala livslängden på två år.

Fullt utvecklade hjärtceller (myocyter) saknar förmåga att växa. Man har därför trott att hjärtat självt inte skulle kunna ersätta bortfall av sådana celler efter en infarkt. Forskningen för att bota infarkter har därför hittills varit inriktad på att utveckla metodik baserad på embryonala stamceller eller stamceller från benmärg. Amerikanska forskare har nu funnit att hjärtat (hos vuxna möss) förefaller att ha egna stamceller. Platsen för hjärtstamcellerna har lokaliserats till (huvudsakligen) hjärtats förmak. Om sådana stamceller även återfinns i det mänskliga hjärtat öppnas nya möjligheter för stamcellsbaserad behandling av infarktpatienter. Amerikanska och brittiska forskare har vidare funnit att det finns ”föregångarceller” (progenitor cells) i hjärtats yttre lager (epicardium) som under inflytande av substansen tymosin beta 4 kan vandra in i hjärtats inre och där stimulera nybildning av blodkärl.

Amerikanska forskare har även lyckats isolera och karakterisera celler som är föregångare till leverceller (fetal liver multipotent progenitor cells). Förhoppningen är att dessa celler skall visa sig vara multipotenta, dvs. kunna utvecklas (transdifferentieras) till många olika typer av celler, och kunna få en mera medicinsk användning (cellterapi) utöver behandling av leverskador.

Duchennes muskeldystrofi är en genetiskt betingad sjukdom som leder till en successiv muskelförsvagning. Detta beror på en brist på proteinet dystrofin, som behövs för att bibehålla intakta muskler. En speciell slags stamceller, mesangioblaster, är en ”föregångarcell” till muskelceller. Den bästa djurmodellen för sjukdomen är en Golden Retrievermodell. Mesangioblaster från friska Golden retrieverhundar injicerades i hundar med muskeldystrofi. Fyra av sex sjuka hundar återfick muskelstyrka genom behandlingen.

Degeneration av gula fläckens celler i ögat (makula degeneration) leder till avsevärd synförlust. Denna degeneration beror ofta på förlust av pigmentepitelceller i näthinnan vilket leder till förlust av fotoreceptorer (tappar och stavar). Amerikanska forskare har transplanterat humana pigmentepitelceller till näthinna hos råttor med liknande defekt som makula degeneration hos människa. Dessa pigmentepitelceller har framtagits från embryonala stamceller. Degenerationssjukdomen hos råttorna har bromsats upp genom behandlingen.

Brittiska forskare har låtit näthinnestamceller växa i laboratoriet till dess att de var programmerade för att utveckla fotoreceptorer. Dessa celler transplanterades sedan till möss med reducerad synförmåga som fick tillbaka synen genom behandlingen.

Genmodifierade växter

Den totala världsarealen för odlingar med genmodifierade växter, i 22 länder, ökade under 2006 med 13 % till ca 102 miljoner hektar. De dominerande växtslagen är genmodifierad soja, majs, bomull och raps (canola). Ökningen är nu starkast i länder som Argentina, Brasilien, Indien, Sydafrika och USA.

Amerikanska forskare har undersökt hur en flerårig grässort (Agrostis stolonifera; krypven), som tillförts gen för tolerans mot ogräsbekämpningsmedlet Roundup, sprids utanför odlingar. Genom att undersöka över 20 000 gräsplantor belägna upp till 5km från odlingen med det genmodifierade gräset kunde man påvisa att nio plantor innehöll toleransgenen. Ett amerikanskt företag har för avsikt att använda grässorten kommersiellt och då hålla gräsmattorna fria från ogräs genom Roundup besprutning.

Australiensiska forskare har undersökt den genetiska styrningen av bildning av anthocyanin som ger röda äpplen dess färg. Produktionen av den röda färgen är ljusberoende och forskarna har identifierat en gen (MdMYB1) som i närvaro av ljus aktiverar de gener som kodar för själva produktionen av färgen.

Vid tillverkning av bomullsfibrer erhålls bomullsfrön som restprodukt. Fröna innehåller dock gossypol (en slags terpenoid) som skyddar växten mot insektsangrepp men är giftig för människor. Idisslare såsom kor bryter däremot ned substansen. Amerikanska forskare har använt RNA interferensmetodik för att selektivt slå ut produktionen av gossypol i bomullsfrön. Resten av växten producerar däremot gossypol. Med hjälp av den nya tekniken skulle frön kunna erhållas som inte innehåller gossypol och kunna användas som livsmedelsråvara och för foderändamål till höns och grisar m.fl. djur.

Livsmedelsallergi som riktar sig mot beståndsdelar i tomat är ett fenomen som inte har rönt någon större uppmärksamhet. Det finns dock bedömningar att upp emot 16 % av livsmedelsallergierna beror på tomatallergi – som framför allt riktar sig mot mot allergenet profilin. Tyska forskare har nu genom att utnyttja den nobelprisbelönade tekniken (siRNA-tekniken) slagit ut aktiviteten hos två snarlika profilingener (Lyc e 1.01 och Lyc 1.02). Därigenom kan tomaten förmås att bara innehålla 10 % av den normala halten av profilin.

Övrigt

Japanska och brittiska forskare har genmodifierat blodproteinet humant albumin (bytt ut aminosyror på två positioner i proteinet). De har därefter sammankopplat det modifierade proteinet med en porfyrinmolekyl (ingår i hemoglobin) som innehåller zink i stället för järn. Detta komplex har förmåga att utnyttja ljusenergi för att spjälka vatten till vätgas och syrgas.

Bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) kan förjäsa sockerarten glykos till etanol. Den kan däremot inte förjäsa xylos till etanol. Svenska forskare har visat att bagerijäst som tillförts gener (XYL1, XYL2 och XKS1) för förjäsning av xylos kan användas för produktion av etanol utgående från avfall (blast och stjälkar) från majs som brutits ned (förhydrolyserats) till glykos och xylos. Man kunde i en försöksanläggning producera 40 g etanol per liter odlingsmedium.

Uppdaterad 22 februari 2007

Protokoll

Från sammanträdet den 25 januari 2017.

Läs mer »