800 000 år gammal tand bringar reda i vårt släktträd

B

Av alla de människosläkten som gått på jorden är vi, Homo sapiens, de enda som finns kvar. Allt vi vet om våra utdöda släktingar kommer från arkeologiska utgrävningar och DNA-analyser av fossil. Det har varit svårt för forskare att kartlägga vårt släktträd. Detta beror bland annat på att DNA inte låter sig analyseras så långt bakåt i tiden eftersom det sönderdelas och till slut blir oläsligt.

I en ny studie som publicerats i Nature, har en grupp danska forskare tagit fram den äldsta genetiska informationen som någonsin framställts ur ett mänskligt fossil. Fossilet är en 800 000 år gammal tand som tillhört en tidig människoart med det latinska namnet Homo antecessor.

Forskarnas strategi var att gå bakvägen och studera slutprodukten av DNA som är proteiner. Till skillnad från DNA kan proteiner finnas kvar i fossil under miljontals år. Proteiner är uppbyggda av aminosyror som sätts samman i långa kedjor. Instruktionerna för i vilken ordning de ska kopplas ihop finns i generna (DNA).

I den fossila tandens emalj fanns oförstörda proteiner. När de studerade hur proteinerna var uppbyggda kunde forskarna undersöka i vilken ordning aminosyrorna var kopplade. På så vis följde de spåren tillbaka till hur instruktionen för proteinet måste sett ut. Den jämfördes sedan med hur instruktionen för samma proteiner ser ut i vår, och i andra nu utdöda människoarters arvsmassa.

Med den nya studien har forskarna bringat mer reda i vårt släktträd. Tidigare trodde många att H. antecessor var den senast gemensamma förfader som vi delar med neanderthalarna. Den nya studien visar att H. antecessor troligtvis är mycket längre bort från oss i släktträdet.

Eftersom olika celler tillverkar olika proteiner innebär det att proteiner i tandemalj inte representerar alla gener i arvsmassan. Studien är dessutom liten på så vis att den baseras på en individ. Det som ändå gör rapporten viktig är att det aldrig tidigare framställts genetisk information ur ett så gammalt fossil. Forskarna visar också hur det är möjligt att med hjälp av proteiner rekonstruera människans evolution längre bakåt i tiden än någonsin förut.

/Mia Olsson

Källor:
The dental proteome of Homo antecessor. Nature April 1 2020.
Oldest ever human genetic evidence clarifies dispute over ancestors. ScienceDaily April 1 2020.