Den första fungerande E.coli-bakterien med artificiell arvsmassa

Nyligen publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature som presenterar framsteg inom forskningsfältet syntetisk biologi, en disciplin som kombinerar naturvetenskap och ingenjörskonst. I artikeln beskriver en forskargrupp hur de med syntetiska DNA-molekyler monterat ihop en artificiell arvsmassa med tarmbakterien Escherichia coli (E.coli) som mall. Arvsmassan de tillverkat fördes in i en tom bakteriecell vilket…

Ny metod upptäcker alla tänkbara virus i patientprover

Under 2015–2016 spreds det mygg-burna zikaviruset i Syd- och Centralamerika i ett utbrott som kom att klassas som en pandemi. Viruset var sedan tidigare känt att ge milda symptom men först vid detta utbrott upptäcktes kopplingen till microcefali och hjärnskador hos barn vars mödrar blivit infekterade under graviditeten. En av orsakerna till att utbrottet blev…

Mikrobiomets påverkan på immunterapi mot cancer

Vid en form av immunterapi behandlas patienter med en typ av läkemedel som kallas PD-1-hämmare. Läkemedlen blockerar proteinet PD-1 som normalt binder till tumörceller och hindrar kroppens immunförsvar att attackera dem. Hur väl behandlingen fungerar varierar från patient till patient. Nu visar två forskningsartiklar att mikrobiomet kan spela en roll i hur framgångsrik behandling av…

Övertolkning av forskningsresultat

Ibland har både forskare och i synnerhet media dragit långtgående slutsatser utifrån de resultat som presenteras i mikrobiom-studier. Ett exempel är en studie på människa som visade att moderkakans mikrobiom var mest likt munnens mikrobiom. Samma sak observerades i en studie på möss. Forskarna spekulerade att ett sätt på vilket nyfödda barn får sitt eget…