Lagstiftningsfrågor

All verksamhet där genetiskt modifierade organismer används är reglerad och mycket av lagstiftningen är EU-gemensam. Man skiljer mellan tre olika verksamheter. Innesluten användning innebär att de genetiskt modifierade organismerna odlas i särskilda laboratorium eller växthus. Avsiktlig utsättning betyder att den genetiskt modifierade organismen kommer, eller kan komma i kontakt med miljön. Det kan röra sig om fältförsök med en genetiskt modifierad gröda eller genetiskt modifierade immunceller för behandling av cancer. I båda fallen krävs en miljöriskbedömning och beslut om tillstånd tas på nationell nivå. Den tredje verksamheten är när en produkt släpps ut på marknaden. En genetiskt modifierad organism kan godkännas för import och bearbetning, användning som livsmedel och foder och för kommersiell odling. Beslut tas gemensamt av EU:s medlemsstater för varje enskilt ärende. Om en omröstning bland medlemsstaterna inte leder till kvalificerad majoritet för ja eller nej kan EU-kommissionen ta beslut.

Enable Tooltips

Förslag till ändringar i kommittéförfarandet

I mitten av februari 2017 presenterade kommissionen ett förslag på ändringar i kommittéförfarandet. Det var ett försök från kommissionens sida att få godkännandeprocessen när det gäller genetiskt modifierade grödor att fungera. Vid en omröstning i en kommitté kan en medlemsstat rösta ja eller nej till kommissionens förslag eller lägga ner sin röst. De medlemsstater som…

Vissa former av traditionell mutagenes regleras enligt Conseil d’État

När en nationell domstol ska ta ställning till en EU-rättslig fråga och det är oklart hur lagstiftningen ska tolkas kan den begära ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Det är ett sätt att garantera att EU-rätten tillämpas enhetligt. I oktober 2016 begärde Frankrikes högsta administrativa domstol (Conseil d’État) ett förhandsavgörande som gällde termen mutagenes i…

Norge tillsätter kommitté för att utreda genteknikfrågor

Den norska regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda frågor relaterade till klassisk genetisk modifiering och nya tekniker som genomredigering. Enligt klimat- och miljödepartementet finns det flera goda skäl att se över frågan. Den nuvarande genetiklagstiftningen är över 25 år gammal och utvecklingen inom genteknikområdet går snabbt. Genom EES-avtalet är Norges gentekniklagstiftning nära förbunden…

Riskbedömning av genomredigerade växter

I februari 2011 fick EFSA:s GMO-panel i uppdrag av kommissionen att analysera åtta nya tekniker. I uppdraget ingick att utreda om vägledningsdokumenten för riskbedömning av genetiskt modifierade organismer var adekvata eller om det behövdes nya. Kommissionens prioritetsordning var att börja med cisgena organismer följt av organismer som tagits fram med hjälp av zinkfingernukleas-3 (ZFN-3). I…

Det första genetiskt modifierade vetet godkänns

I början av oktober godkände Argentinas jordbruksdepartement ett genetiskt modifierat vete. Det har tagits fram av företaget Bioceres Crop Solutions Corp och är det första modifierade vetet som når marknaden. Vetet kallas HB4 och är liksom företagets HB4-sojaböna, torktolerant. Sojabönan är sedan tidigare godkänd i Argentina, USA och i Brasilien. Marie Nyman Pressmeddelande från Bioceres…