Kinesiska forskare har utvecklat en metod för att domesticera grödor på nytt. Till sin hjälp har de DNA-sekvensering och gensaxen CRISPR/Cas9. Målet är att ta tillbaka den genetiska mångfald i vilda växter som gått förlorad hos de grödor vi odlar idag.
Domesticeringen av vilda växter startade för cirka 10 000 år sedan. För cirka 4 000 år sedan hade samtliga av de större grödorna som människan idag är beroende av domesticerats till exempel majs, ris och vete. När de vilda växterna domesticerades var det bara en bråkdel av den genetiska mångfalden som finns i naturen som hamnade på åkern.
Den kinesiska forskargruppen har sekvensbestämt dussintals vilda släktingar till ris och jämfört med genomet hos odlat ris. De gick sedan vidare med den mest lovande vilda släktingen, Oryza alta, som uppvisade mycket genetisk mångfald.
Forskarna redigerade med hjälp av CRISPR/Cas9 sex av det vilda risets gener, inklusive gener för kornstorlek, tjockleken på stammen och genen som bestämmer om fröna faller till marken vid mognad eller inte. Det resulterade i ett ris som är mer lämpligt att odla. I en notis i den vetenskapliga tidskriften Nature kallades det genomredigerade riset för insta-crop.
När vilda släktingar till det vi odlar redigeras med en gensax för att bli odlingsvärda kallas det de novo-domesticering, alltså att domesticering sker på nytt.
/Marie Nyman
Källor:
- A route to de novo domestication of wild allotetraploid rice. Yu et al, Cell Volume 184, Issue 5, 4 March 2021, Pages 1156-1170
- Insta-crop: CRISPR soups up plant domestication.Nature | Vol 590 | 11 February 2021; Advanced domestication: harnessing the precision of gene editing in crop breeding. Lyzenga et al, Plant Biotechnology Journal (2021) 19, pp. 660–670
