Första CRISPR-baserade immunterapin testas i cancerpatienter

Bild på en T-cell. Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases.CC BY-NC 2.0

I en artikel i Science redovisas för första gången resultat från en klinisk studie där CRISPR-redigerade celler testats som immunterapi i cancerpatienter. Behandlingen går ut på att genetiskt förändra patientens egna T-celler så att de mer effektivt angriper tumörer. T-celler är en del av kroppens immunsvar. Tre patienter har fått behandlingen och resultaten pekar mot att den nya behandlingsstrategin är säker och kan bli användbar.

Med tekniken CRISPR/Cas9 kan exakta förändringar av arvsmassan göras i syfte att till exempel korrigera en gen som orsakar sjukdom. Många anser att tekniken har stor potential att användas kliniskt, men än så länge har den bara testats i ett fåtal människor.

En kombination av CAR-T-celler och CRISPR
T-celler har på sin yta receptorer som kan registrera avvikande ämnen i deras närhet, till exempel ämnen som kommer ifrån invaderande virus eller bakterier. De känner även av om några av de egna cellerna beter sig annorlunda eller är skadade. Cancerceller är ett bra exempel på celler som beter sig annorlunda.

De senaste åren har immunterapi med så kallade CAR-T-celler blivit en vanligare form av cancerbehandling. Behandlingen innebär att patientens egna, eller en donators, T-celler genmodifierats så att endast en ny receptor, som heter CAR-T, finns på dess yta. Den nya receptorn är specialiserad att känna igen tumörer via ett ämne som utsöndras av cancerceller i vissa patienter. Hittills har CAR-T-celler godkänts för användning vid behandling av leukemi och lymfom.

I den nya studien har forskarna använt CAR-T-celler, men de har även genredigerat dessa med CRISPR/Cas9 för att ytterligare förstärka dess kapacitet att attackera cancerceller. Bland annat raderade forskarna den gen som kodar för proteinet PD-1, som annars dämpar patientens immunsvar. T-celler isolerades ur blodprov från tre cancerpatienter, omprogrammerades i laboratoriet till redigerade CAR-T-celler, och återfördes till patienterna.

Varaktig behandling utan sidoeffekter
För patienterna själva gav behandlingen inte några uttalade fördelar. Enligt rådande norm kan bara svårt sjuka patienter, som helt saknar andra behandlingsalternativ, vara testpersoner för den här typen av experimentell behandling. Även om forskarna kunde se att modertumören minskade hos en av patienterna botades ingen av behandlingen. Enligt forskarna kan det bero på att alla tre var mycket svårt sjuka med vida spridd cancer. I en laboratoriemiljö kunde forskarna dock se att de redigerade CAR-T-cellerna effektivt angrep cancerceller.

Studien bidrar istället med att visa att behandlingsstrategin är säker. Inga sidoeffekter kunde kopplas till att patienterna fått genredigerade celler. Dessutom visar studien att cellerna fortfarande var aktiva nio månader efter behandlingstillfället. Det innebär att cellerna överlever i kroppen och att behandlingen är verksam under lång tid. För de existerande immunterapier som finns med endast CAR-T-celler, är motsvarande tid cirka två månader.

Det pågår liknande studier i Kina men ännu har inga resultat publicerats från dessa. I USA ligger fler forskargrupper i startgroparna för att testa CRISPR-baserade behandlingar på patienter, och den aktuella prövningen utgör ett startskott för dessa eftersom den inte påvisar några sidoeffekter hos patienterna.

Även om cancerbehandlingar ständigt förbättras så är cancer fortfarande en dödlig sjukdom. En patientgrupp som representeras av patienterna i studien, har återfallsbenägna former av cancer som är särskilt svårbehandlade och har en hög dödlighet. Denna patientgrupp är i stort behov av att nya behandlingsformer forskas fram. Om trenden som satts i och med den aktuella studien fortsätter, kan CRISPR/Cas9 komma att spela en viktig roll i den utvecklingen.

/Mia Olsson

Källor:
Cutting-edge CRISPR gene editing appears safe in three cancer patients. Science Magazine Feb 6 2020. / CRISPR-engineered T cells in patients with refractory cancer. Science Feb 6 2020.

Genterapi, Immunterapi, Människa och medicin