Miljarder celler bygger ett liv
De celler som vi människor har, liksom andra djur, växter och svampar, kallas för eukaryota. Det är en mycket mer komplex celltyp jämfört med den enda prokaryota cell som en bakterie består av.
Eukaryota celler kan ha olika funktioner och tillsammans bygger ett stort antal celler upp en flercellig organism. En vuxen människa består av ungefär 37 biljoner celler.
De eukaryota flercelliga organismerna innefattar därmed ”alla” utom bakterier och arkéer. Men det finns några få undantag! Till exempel består vissa jästsvampar av en enda cell, men en eukaryot sådan.
Runt varje eukaryot cell finns ett cellmembran. Växtceller har även en cellvägg som bland annat består av cellulosa. Inuti de eukaryota cellerna finns organeller som sköter cellens många funktioner och bidrar till att eukaryota organismer är mer komplexa än de prokaryota.
DNA ligger skyddat i en cellkärna
En organell är cellkärnan där det mesta av den eukaryota cellens DNA finns. Det kallas därför kärn-DNA. I två andra organeller, mitokondrier och kloroplaster, finns också DNA. Alla eukaryota celler har mitokondrier medan kloroplaster bara finns i växtceller.
Läs mer på sidan DNA i mitokondrier och kloroplaster.
Organellerna är cellens organ
Med organeller kan eukaryota celler utföra komplicerade uppgifter som till exempel fotosyntes (i en växtcell). Organellerna ligger i cytosolen som är cellens själva innandöme. Runt organellerna finns en trögflytande vätska som kallas cytoplasma.
Organellerna har fått sitt namn från att de påminner om kroppens alla organ. Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.
Nedan följer en kort beskrivning av några organeller och dess funktion i cellen:
- Ribosomerna sköter tillverkningen av proteiner i cellen.
- Lysosomerna är cellens återvinningsstation som bryter ner ämnen som flyter runt inne i cellen. En del ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen.
- Det endoplasmatiska nätverket (kallas också endoplastiskt retikulum) sköter tillverkning och transport av olika ämnen, till exempel olika proteiner i samarbete med ribosomer (korningt) och fetter (slätt).
- Vesiklar har olika funktioner som till exempel att tillverka och lagra ämnen som ska utsöndras utanför cellen. Vissa kemiska reaktioner som kräver en annorlunda miljö utförs också här.
- I golgiapparaten sorteras, packas och lagras nytillverkade proteiner. Här sätts en adresslapp på proteinerna så att de hamnar rätt vare sig de ska användas inne i, eller transporteras ut ur cellen.
- Mitokondrier bildar energi i form av molekylen adenosintrifosfat (ATP) som sedan används i många av cellens processer.
- Kloroplaster innehåller klorofyll och har som främsta uppgift att utföra fotosyntes. Under fotosyntesen omvandlar växter med hjälp av solens energi koldioxid och vatten till kolhydrater och syre. Kloroplaster finns bara i alg- och växtceller och därmed inte i bilden på en djurcell ovanför listan).
Kroppsceller och könsceller
Hos människor och andra djur, är en könscell antingen en äggcell eller en sädescell (spermie). Könsceller kallas också för gameter.
Vid befruktning smälter en äggcell och en spermie samman. Då bildas en ny cell som kallas för en zygot som börjar dela sig och specialiseras. Det innebär att cellerna får olika egenskaper och uppgifter, och börjar bygga upp olika vävnader och organ. Detta är starten på ett helt nytt liv. Alla celler som inte är könsceller hos djur kallas för somatiska celler, eller kroppsceller.
Diploid och haploid
Somatiska celler är diploida. Det innebär att cellerna har en dubbel uppsättning kromosomer som bildar homologa kromosompar. En kromosom har ärvts från mamman och en från pappan.
Att kromosomerna är homologa betyder att de innehåller samma gener. Eftersom det kan finnas variationer i gensekvenserna så talar man ofta om genvarianter, eller alleler, som kan ge olika egenskaper. Man ärver en genvariant från vardera förälder.
En könscell är haploid och har en enkel uppsättning kromosomer, en av varje. En sammansmältning av könsceller resulterar därför i en diploid cell.
Hos vissa växter förekommer polyploidi, vilket innebär att det i cellerna kan finnas tre, fyra eller ännu fler homologa kromosomer.
Stamceller är alla specialiserade cellers ursprung
Somatiska celler kan antingen vara stamceller eller specialiserade celler. Stamceller är ursprunget till alla specialiserade celler och kan dela sig oändligt många gånger för att bilda nya celler.
De specialiserade cellerna har olika utseende och uppgifter. Vi människor har fler än 200 olika celltyper till exempel hudceller, muskelceller, immunceller och nervceller. Hos växter finns bland annat parenkym- och sklerenkymceller. Tillsammans bygger alla specialiserade celler upp en fungerande flercellig organism.
Embryonala och vuxna stamceller
Stamceller kan vara embryonala eller vuxna. De vuxna stamcellerna finns bland annat i benmärgen och de embryonala finns under några dagar i ett befruktat ägg.
Embryonala stamceller används ibland inom forskningen och kommer då från befruktade ägg som blivit över vid en in vitro fertilisering (IVF, även kallat provrörsbefruktning). Oftast genereras fler befruktade ägg än vad som återförs till livmodern vid en IVF och med föräldrarnas tillstånd kan dessa användas till forskning. De embryonala stamcellerna kan utvecklas till vilken cell som helst och kallas för pluripotenta.
Vuxna stamceller finns i olika delar av kroppen för att ersätta celler som skadas eller dör. I benmärgen finns blodstamceller som ska ersätta blodceller, till exempel röda blodkroppar och lymfocyter, celler som ingår i immunförsvaret. Vuxna stamceller är mer specialiserade än de embryonala och kan bara utvecklas till en eller några celltyper.
Celldelning, mitos och meios
Alla celler har en begränsad livsstid och under en cells livscykel hinner den dela sig ett antal gånger. Det gör att en flercellig organism kan växa, utvecklas och att celler som dör ersätts.
Den process som leder till att en eukaryot cell delar sig och bildar fler celler kallas för mitos. Inför varje celldelning kopieras allt DNA så att alla celler får en kopia av genomet.
Hos organismer med sexuell reproduktion finns ytterligare en celldelningsprocess som heter meios (även kallad reduktionsdelning). Hos oss människor är det celler i äggstockarna och testiklarna som genomgår meios för att ägg och spermier ska bildas. Processen startar med en diploid cell med dubbel kromosomuppsättning, och slutar med fyra haploida könsceller med enkel kromosomuppsättning.
Uppdaterad: 2025-08-29
