Kvävefixerande bakterier
De grödor vi odlar behöver tillförsel av olika näringsämnen varav kväve är en av de viktigaste och tillförs oftast odlingar med olika former av gödselmedel. Det finns baljväxter, som till exempel bönor, linser och ärtor, som lever i symbios med kvävefixerande bakterier. De får en del av sitt behov av kväve tillgodosett via symbiosen. Att bakterierna är kvävefixerande innebär att de kan fånga in luftens gasformiga kväve och omvandla det till en form som växter kan ta upp och använda.
Andra grödor som majs och vete har inte samma symbiotiska förhållande med kvävefixerande bakterier, men kan ha dem i sin närhet. Bakterier som lever i närheten av majsrötter till exempel har förmågan att omvandla luftens kväve till en form som växten kan ta del av. Problemet är att om det finns annan tillgång till kväve så slutar bakterierna att använda det kväve som finns i luften.
Forskare har hittat ett sätt att få bakterierna att kontinuerligt fixera kväve från luften. Med hjälp av genomredigering har en gen i bakterierna ändrats och en startsekvens (promotor) flyttats. Det gjorde att bakterierna fixerade kväve från luften kontinuerligt. De redigerade bakterierna kan appliceras i samband med sådd och tillför kväve till växten under hela odlingssäsongen. De kan därmed ersätta en del av det kvävegödsel som används i jordbruket.
Näringsrikare djurfoder
Genetiskt modifierade bakterier används också för att framställa enzymet fytas som är en vanlig tillsats i djurfoder. Fytas bryter ner en form av fosfor som heter fytat. En stor del av det viktiga näringsämnet fosfor som finns i växter är i form av fytat. Många djur som äter växtbaserat foder har svårt att bryta ner fytat. I djurfoder kan man därför tillsätta enzymet. Då kan djuren bättre tillgodogöra sig näringsämnena och en mindre mängd fosfor kommer ut i miljön via avföringen.
Bekämpning av salmonella
I en ny teknik som patenterats av ett brittiskt företag används GMM i tillsatsfoder för att bekämpa salmonellabakterier. Idag är överanvändning av antibiotika i jordbruket ett stort problem och ett stort användningsområde är för att förhindra salmonella. Tillsatsen är tänkt att fungera som en del i kampen för att få ner användningen av antibiotika. Brasilianska myndigheter har godkänt tillsatsen till djurfoder eller dricksvatten för kyckling.
Tekniken som kallas Guided Biotics och är, enligt patentbeskrivningen, en överföring via konjugation från en bakterie till en annan av ett molekylärt verktyg som dödar mottagarbakterien. Det kan handla om en E.coli-bakterie som är modifierad att tillverka ett guide-RNA riktat mot salmonella-bakteriens DNA. Via tillsatsen förs det över till eventuella salmonellabakterier i kycklingen. Cas9 rekryteras från salmonellabakteriens eget CRISPR/Cas-system, och använder det överförda guide-RNA för att klyva sitt eget DNA. När bakteriens DNA klyvs så dör salmonellabakterien.
Uppdaterad 2026-04-01