Insektsresistenta grödor

Bacillus thuringiensis (Bt) är en jordbakterie som producerar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. Proteinerna kallas cry-proteiner. De grödor som modifierats med en gen för ett cry-protein blir resistenta mot vissa skadegörande insekter och kallas Bt-grödor. Preparat av bakterien har länge använts för att bekämpa insekter och är godkänt i ekologisk odling.

Det finns många olika stammar av bakterien. En del bakteriestammar producerar cry-proteiner som är giftiga för vissa arter inom insektsordningen lepidoptera (fjärilar), andra som är giftiga för arter inom coleoptera (skalbaggar) eller diptera (myggor och flugor). Bakterien finns i stora delar av världen och preparat av bakterien (Bt-preparat) har länge använts som biologiskt bekämpningsmedel i jordbruket och är godkänt i ekologisk odling. Förutom att användas som biologiskt bekämpningsmedel för att skydda grödor från skadegörare, används Bt-preparat för att begränsa förekomsten av myggor.

Bakterien upptäcktes av den japanske forskaren Shigetane Ishiwatari 1901 när han undersökte orsaken till en sjukdom som dödade silkesfjärilens larver. Sjukdomen visade sig bero på att larverna var infekterade av en bakterie som Ishiwatari kallade Bacillus sotto. Den som 10 år senare gav bakterien sitt nuvarande namn var den tyske forskaren Ernst Berliner som studerade hur bakterien dödade kvarnmottslarver.

Produkter på marknaden

Den första kommersiella produkten baserad på bakterien lanserades i Frankrike 1938 under namnet Sporine. Sporine användes främst för att kontrollera kvarnmott. I USA började Bt-preparat användas i slutet av 1950-talet och registrerades som ett insektsbekämpningsmedel 1961. I Sverige finns Bt-preparat som skydd mot fjärilslarver bland annat Dipel DF och Turex, mot sorgmyggor, Gnatrol och för att kontrollera stickmyggor, Vectobac.

Majsrotbaggen Diabrotica virigifera.
Majsrotbaggen Diabrotica virigifera, en skadegörare på majs. Det finns Bt-grödor med resistens mot baggen. Foto: Tom Hlavaty, USDA-ARS.

Under 1996 introducerades de första grödorna som modifierats så att de bildar sitt eget cry-protein. Det finns idag grödor som är resistenta mot vissa arter av fjärilslarver, de med resistens mot vissa skalbaggslarver och de som tål angrepp från både fjärils- och skalbaggslarver. Det är främst majs och bomull som fått ett inbyggt försvar med hjälp av cry-proteiner. Dessa grödor kallas Bt-grödor. I Indien var över 93 procent av den bomull som odlades 2019 Bt-bomull.

I Bangladesh odlas aubergine som modifierats med cry-gener. Bt-brinjal, som grödan kallas, började odlas i liten skala 2014. Det rörde sig då om 20 lantbrukare i fyra distrikt. Fyra år senare odlade över 20 000 lantbrukare Bt-brinjal. Under 2021 godkändes Bt-aubergine i Filippinerna.

Uppdaterad december 2021