Allel

Kallas och för genvariant eftersom det ofta används för att benämna en av två eller flera varianter av en viss gen. Olika alleler kan till exempel resultera i olika blodgrupper eller olika färger på en blommas kronblad. En allel ärvs från respektive förälder och helt nya alleler kan uppkomma om en mutation uppstår i genen.

Illustration av Mendels korsningsförsök med ärtor. Om två plantor som är heterozygota för släta-skrynkliga ärtor (Rr) korsas blir 3/4 släta (RR och Rr) och 1/4 skrynkliga (rr). Illustration och copyright: Gunilla Elam.
Ett Mendelskt korsningsschema över gulärtans egenskaper slät yta och skrynklig yta. Den allel som ger ärtan en slät yta är dominant och skrivs ”R”, medan allelen för skrynklig yta är recessiv och skrivs ”r”. I exemplet är båda ärt-föräldrarna heterozygoter (Rr) vilket kan leda till tre olika allel-kombinationer hos avkomman: RR, Rr och rr. Endast en fjärdedel av avkomman förväntas bli skrynklig (rr) eftersom ”r” är en recessiv allel och därför behöver genotypen vara i homozygot form för att uttryckas. Illustration och copyright: Gunilla Elam

Vad är det för skillnad på allel, genvariant och mutation?

En allel är samma sak som en genvariant och nya alleler uppkommer genom mutationer. Begreppen används lite olika i olika sammanhang.

Exempelvis används mutation ibland när effekten på fenotypen är stor, som för en sjukdomsalstrande mutation. Medan de förändringar som inte ger stor effekt oftast kallas för genvarianter eller bara varianter.

En del skiljer också på mutationer och genvarianter baserat på hur vanliga de är i en population. Exempelvis kan en genetisk förändring som finns hos fler än 1 procent i en population betecknas som en genvariant, medan de som är ovanligare kallas mutationer.