Med en genteknik kallad gendrivare har en grupp forskare visat hur de kan sprida en genvariant bland myggor som ger dem motståndskraft mot den parasit som orsakar malaria. Det skulle kunna användas för att bromsa sjukdomsspridningen och resultaten är lovande – men tekniken väcker också frågor om risker för ekosystemet.
Malaria är fortfarande en av de mest förödande infektionssjukdomarna i världen och leder årligen till ungefär 600 000 dödsfall. Sjukdomen orsakas av en encellig parasit som sprids mellan människor via myggor av släktet Anopheles.
Det finns en spontant uppkommen genvariant hos en del myggor som ger dem ett skydd mot parasiten. Dessa myggor blir aldrig smittbärare och är därför ofarliga för oss människor. Ett sätt att kontrollera malariaparasitens framfart skulle kunna vara att sprida den skyddande genvarianten till fler myggor.
I en studie som publicerats i Nature visar en grupp forskare hur de gör just detta. Till sin hjälp har de en kontroversiell genteknik som kallas för gendrivare.
Med en gendrivare kan man bryta mot ärftlighetslagarna. Genom att koppla en genvariant man vill sprida till en gendrivare så ökar chanserna att den nedärvs till nästa generation från det förväntade 50 till nästan 100 procent.
I studien kopplade forskarna genvarianten som ger myggorna motståndskraft till en gendrivare och på tio generationer drevs frekvensen från 25 procent till 94 procent i den population de studerade. I myggornas värld går tio generationer snabbt – ungefär 2 till 3 år. Om fler myggor har den genvariant som gör att de inte blir smittbärande skulle det kunna vara ett signifikant bidrag i bekämpningen av malaria.
Gendrivare har potential att kunna användas för att kontrollera populationer av, inte bara smittbärande myggor, utan även invasiva arter, ogräs och skadedjur. Men tekniken har ännu bara testats i kontrollerade laboratoriemiljöer. Framför allt beror det på att man är osäker på om en gendrivare kan få oåterkalleliga effekter på den art som den används i och det ekosystem som arten är en del av. Mycket forskning pågår därför i syfte att installera en ”broms” på gendrivaren så att den kan kontrolleras.
Ett annat hinder för användningen av gendrivare har med lagstiftning att göra. Den organism som får en gendrivare installerad i genomet är genetisk modifierad. Inom EU och i många andra länder är lagstiftningen konstruerad för att hindra att en genetisk modifierad organism sprids i naturen – vilket ju är själva syftet när en gendrivare används.
Mer information om gendrivare och hur de fungerar finns på sidan om Gendrivare.
Mia Olsson 2025-07-28
Källa:
Li, Z., Dong, Y., You, L. et al. Driving a protective allele of the mosquito FREP1 gene to combat malaria. Nature (2025). https://doi.org/10.1038/s41586-025-09283-6
