Rådgivande myndighet
Gentekniknämnden är en statlig myndighet som inrättades 1994. Nämnden har till uppgift att via rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Det sker främst via yttranden till regeringen och myndigheter. Nämndens arbete guidas av de riktlinjer för etiska bedömningar nämnden tagit fram, se Gentekniknamnden_Etikvagledning.pdf.
Nämnden sammanträder ca nio gånger per år, se sidan Sammanträden 2025 – Gentekniknämnden.
Gentekniknämnden har även till uppgift att sprida kunskap om utvecklingen inom genteknikområdet. Kanslipersonalen bevakar kontinuerligt relevanta forskningsområden och publicerar populärvetenskapliga referat under fliken Forskningsnytt här på webbsidan. Under fliken Faktaområden finns också mycket information samlat om genetik, genteknik och om vilken lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer.
Riksdagsledamöter och experter
Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter med personliga ersättare, samt ordförande och vice ordförande. Dessa utses av regeringen och sitter på fyra år. Åtta är riksdagsledamöter, en från varje riksdagsparti. Sju ledamöter är forskare från olika universitet med expertkunskaper inom olika områden, som etik, ekologi, djurvälfärd, medicin, växtbiologi och molekylärbiologi. Nämndens ordförande och vice ordförande är jurister med domarkompetens. På kansliet arbetar två forskarutbildade biologer med expertkunskap inom genetik och molekylärbiologi.
Mer information om vilka som sitter i nämnden finns på sidan Ledamöter och ersättare. Kansliets personal presenteras på sidan Redaktörer – Gentekniknämnden.
Sedan den 1 september 2019 är Vetenskapsrådet värdmyndighet för Gentekniknämnden.
Nämndens verksamhet regleras i lagstiftningen genom:
