1. DNA
DNA kallas för ärftlighetens molekyl eftersom den bär den genetiska kod som ärvs från föräldrar till avkomma. DNA ser ut och fungerar likadant hos alla organismer från minsta bakterie, till svampar, växter och djur.
2. GENOMET
I varje cell hos en individ finns en kopia av den genetiska koden (DNA). Det kallas för individens GENOM eller arvsmassa. Hos en flercellig organism ligger (nästan allt) DNA förpackat som kromosomer inne i cellkärnan. Det kallas därför kärn-DNA för att särskilja det från DNA som finns i andra cellstrukturer, till exempel mitokondrie-DNA.
3. GENER
Bara några få procent av allt DNA utgörs av GENER som ”kodar för” cellernas komponenter, RNA och proteiner. Det betyder att informationen som finns i generna används för att tillverka till exempel proteiner. Det är i stor utsträckning proteiner som styr funktioner i cellen. Ibland syns det med blotta ögat som olika egenskaper till en blommas färg.
4. ALLELER
Alla individer inom en art har samma uppsättning gener, med de kan förekomma i olika versioner. Det bidrar till att arter, populationer och individer är olika. Versionerna kallas för ALLELER eller genvarianter och kan till exempel vara ett resultat av mutationer (genetiska förändringar) som uppkommer spontant i varje ny generation.
5. ÄRFTLIGHET OCH REPLIKATION
Cellerna kan göra kopior av DNA-molekylen. Det kallas DNA-replikation och är själva förutsättningen för att den genetiska koden ska kunna gå i arv. Inför varje celldelning då nya kroppsceller bildas (så kallad mitos) kopieras allt DNA för att alla celler ska ha en kopia av genomet.
Uppdaterat 2025-08-28
