1. DNA
DNA kallas för ärftlighetens molekyl eftersom den innehåller den genetiska kod som ärvs från föräldrar till avkomma. DNA ser ut och fungerar likadant hos alla organismer från minsta bakterie, till svampar, växter och djur.
Läs mer på sidan DNA och RNA.
2. GENOMET OCH KROMOSOMERNA
I varje cell hos en individ finns en kopia av den genetiska koden (DNA). Det kallas för individens genom eller arvsmassa. Hos en flercellig organism ligger majoriteten av allt DNA förpackat som kromosomer inne i cellkärnan. Det kallas därför kärn-DNA för att särskilja det från DNA som finns i andra cellstrukturer, till exempel mitokondrie-DNA.
Läs mer på sidan Genomet och kromosomerna.
3. GENER
Bara några få procent av allt DNA utgörs av gener. I en gen finns instruktioner till cellen om hur proteiner ska tillverkas. Man säger att genen ”kodar för” ett protein. Det är i stor utsträckning proteiner som styr funktioner i cellen. Ibland syns det med blotta ögat som olika egenskaper som t.ex. en blommas färg.
Läs mer på sidan Gener.
4. FRÅN GEN TILL PROTEIN
I det som kallas den centrala dogmen beskrivs hur den information som finns i DNA översätts till proteiner. I ett första steg som kallas transkription tillverkas en kopia av genen i form av ett mRNA. Nästa steg kallas för translation och då används mRNA för att sätta samman aminosyror till ett protein. I den centrala dogmen beskrivs även hur cellen kan kopiera DNA vilket är en förutsättning för att den genetiska informationen ska gå i arv.
Läs mer på sidorna Från gen till protein – den centrala dogmen och Celldelning och DNA-replikation.
5. MUTATIONER
Mutationer är förändringar i DNA-sekvensen som uppkommer spontant i alla livsformer och i alla generationer. Majoriteten av alla mutationer ger ingen effekt alls, men de kan bidra till genetisk variation och ibland ge upphov till nya egenskaper.
Läs mer på sidan Genetisk variation.
Uppdaterat 2025-08-28
