Försöksverksamhet i miljön

Det formella namnet för försöksverksamhet i miljön med genetiskt modifierade organismer (GMO) är avsiktlig utsättning i miljön. Det kan röra sig om fältförsök med genetiskt modifierade växter eller en klinisk prövning av en behandling eller ett läkemedel där GMO ingår.

Växter

I Sverige har fältförsök med genetiskt modifierade växter genomförts varje år sedan 1989. De arter och egenskaper som testats är bland annat virusresistent sockerbeta, bladmögelresistent potatis, herbicidtolerant majs, äppel- och päronträd som växer på grundstammar som modifierats för att utveckla ett bättre rotsystem och hybridaspar och backtrav som används i grundforskningssyfte.

Bild på den bladmögelresistenta potatisen Fortuna i fältförsök i Sverige. Foto: Kristofer Vamling
Den bladmögelresistenta potatisen Fortuna i fältförsök i Sverige. Genetiskt modifierade potatisen i mitten och icke modifierade kontrollplantor på var sin sida om den modifierade. Foto: Kristofer Vamling

Djur och mikroorganismer

Inga försök med genetiskt modifierade djur i miljön har hittills genomförts i Sverige och bara ett med genetiskt modifierade mikroorganismer. Det genomfördes 2005.

Kliniska prövningar

I en klinisk prövning testas ett möjligt läkemedel eller en behandling. Olika former av genterapi har stadigt ökat de senaste åren. Ingår genetiskt modifierade organismer ska det göras en miljöriskbedömning. Den ska utföras parallellt med utvärderingen av produktens kvalitet, säkerhet och effekt.

De genetisk modifierade organismer som ingår i en klinisk prövning är inte organismer i biologisk mening. Det kan till exempel röra sig om immunceller som modifierats för att bekämpar cancer. Det kan också röra sig om virusvektorer. Virusvektorer kan till exempel används för att föra in en fungerande gen i en patient vars sjukdom beror på att en gen inte fungerar som den ska. Virusvektorer saknar förmåga att föröka sig och orsaka sjukdom.

Hur ser lagstiftningen ut och vilka tar beslut?

Försöksverksamhet i miljön regleras av direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Direktivet har genomförst i svensk lagstiftning via miljöbalken och förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Det finns också en rad svenska myndighetsföreskrifter där det i mer detalj anges vad som gäller. Samma lagstiftning gäller alla typer av organismer, utom människa.

Även om försöksverksamhet i miljön styrs av ett EU-direktiv tas beslut om tillstånd på nationell nivå. Vilken svensk behörig myndighet som tar beslutet beror på vilken organism det rör sig om och regleras i miljötillsynsförordningen. De behöriga myndigheterna ansvarar också för tillsynen, det vill säga att försöken genomförs enligt lagstiftningen. Innan en myndighet tar beslut ges bland annat andra myndigheter, organisationer och allmänheten tillfälle att lämna synpunkter på en ansökan om försöksverksamhet i miljön.

Illustration av beslutsprocessen för fältförsök med genetiskt modifierade växter. Illustration och copyright: Gunilla Elam.
Beslutsprocess för fältförsök med genetiskt modifierade växter i Sverige. Illustration och copyright: Gunilla Elam.

Behöriga myndigheter i Sverige

  • Jordbruksverket: växter, djur och storsvampar.
  • Skogsstyrelsen: skogsträd för virkesproduktion.
  • Kemikalieinspektionen: nematoder, insekter, spindeldjur och mikroorganismer.
  • Havs- och vattenmyndigheten: vattenlevande organismer.
  • Läkemedelsverket: kliniska prövningar.

Förutom de behöriga myndigheterna finns tre rådgivande myndigheter; Gentekniknämnden, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Referenser

Visa referenslista Dölj referenslista