Genetiskt modifierade försöksdjur som möss är vanliga inom den medicinska forskningen. Inom växtbiologisk grundforskning är det vanligt att backtrav används. Genetiskt modifierade mikroorganismer används inom många olika forskningsområden och för att framställa beståndsdelar för tillverkning av läkemedel och livsmedel. Vid innesluten användning tas beslut på nationell nivå och det är bara när det gäller mikroorganismer det finns en EU-gemensam lagstiftning.
Genetiskt modifierade mikroorganismer
Den lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade mikroorganismer omfattar även odling av genetiskt modifierade celler från högre organismer. Till högre organismer räknas bland annat växter och djur.
All innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer ska anmälas till den behöriga myndigheten. I en del fall behövs också tillstånd. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer delas in i olika verksamheter beroende på risker och därmed olika krav på den som hanterar mikroorganismerna:
- F-verksamhet: försumbar eller ingen risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten ska vara anmäld, men ny användning inom redan anmäld verksamheten behöver inte anmälas.
- L-verksamhet: låg risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten måste vara anmäld, liksom varje ny användning inom verksamheter som tidigare har anmälts.
- R-verksamhet: måttlig eller hög risk för människors hälsa och miljön. Verksamheten måste ha tillstånd, liksom varje ny användning i verksamheter som tidigare fått tillstånd.
Genetiskt modifierade växter och djur
Det finns ingen EU-gemensam lagstiftning för innesluten användning av genetiskt modifierade växter. Det regleras av miljöbalken, en svensk förordning och föreskrifter. För att få odla genetiskt modifierade växter i till exempel ett laboratorium eller i ett växthus måste anläggningen vara godkänd. Detsamma gäller vid hantering eller lagring av förökningsmaterial som frön och knölar. Vilka arter det rör sig om och hur de modifierats ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Lokaler, hyllor, behållare och liknande ska märkas så att det tydligt framgår att det är genetiskt modifierade växter som odlas, hanteras eller lagras där.
Tillståndet gäller i fem år. Varje art och varje genetisk modifiering ska anmälas. Den behöriga myndigheten får i det enskilda fallet besluta om undantag från anmälningsskyldigheten. Allt avfall ska hanteras som miljöfarligt gods och tillsynsmyndigheten gör inspektioner för att kontrollera att kraven uppfylls.
För djur gäller i princip samma sak som för växter. Anläggningen ska vara godkänd och vilka arter som ska hanteras och hur de har modifierats ska anmälas.
Behöriga myndigheter i Sverige
Ansvarsfördelning för tillsynen i fråga om genteknik finns i miljötillsynsförordningen (2011:13).
- Arbetsmiljöverket: mikroorganismer, inklusive virus, viroider och cellkulturer av växter och djur.
- Havs-och vattenmyndigheten: vattenlevande organismer, undantaget mikroorganismer.
- Jordbruksverket: övriga organismer, som växter, djur och storsvampar.
Uppdaterad mars 2022.
