Genetiskt modifierade mikroorganismer
Genetiskt modifierade mikroorganismer, GMM, som bakterier, jästsvampar och virus, används inom många olika forskningsområden. De används även inom industrin för att framställa ämnen vid tillverkning av till exempel läkemedel och livsmedel.
GMM som inte är godkända för marknaden ska hanteras med lämpliga inneslutningsåtgärder för att undvika risker för människors hälsa eller miljön.
Förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer och EU-direktiv 2009/41/EG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer reglerar hanteringen av GMM. Den lagstiftningen omfattar inte bara mikroorganismer utan även odling av genetiskt modifierade celler från växter och djur.
All innesluten användning av GMM ska anmälas till Arbetsmiljöverket som är den behöriga myndigheten. I en del fall behövs också tillstånd. Innesluten användning av GMM delas in i olika verksamheter beroende på risk, vilka ställer olika krav på laboratoriet och den som hanterar mikroorganismerna:
- F-verksamhet: försumbar eller ingen risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten ska vara anmäld, men ny användning inom redan anmäld verksamheten behöver inte anmälas.
- L-verksamhet: låg risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten måste vara anmäld, liksom varje ny användning inom verksamheter som tidigare har anmälts.
- R-verksamhet: måttlig eller hög risk för människors hälsa och miljön. Verksamheten måste ha tillstånd, liksom varje ny användning i verksamheter som tidigare fått tillstånd.
Arbetsmiljöverkets information om innesluten användning av GMM (av.se)
Genetiskt modifierade växter och djur
Genetiskt modifierade försöksdjur som möss är vanliga inom den medicinska forskningen. Även andra arter, till exempel zebrafiskar, modifieras genetiskt och används bland annat för studier av tidiga embryon.
Inom växtbiologisk grundforskning är det vanligt att genetiskt modifierade växter av olika slag används. En av de vanligaste är modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana), andra exempel är tobak, majs och hybridasp.
Innesluten användning av genetiskt modifierade växter och djur regleras av miljöbalken, den svenska förordningen (2000:271) för innesluten användning av växter och djur, samt föreskrifter. Det finns ingen EU-gemensam lagstiftning för detta.
Jordbruksverket är behörig myndighet för genetiskt modifierade växter och landlevande djur. För fiskar och andra vattenlevande organismer, utöver mikroorganismer, är Havs- och vattenmyndigheten behörig myndighet.
För att få odla genetiskt modifierade växter i ett laboratorium eller växthus måste anläggningen vara godkänd. Ett tillstånd gäller i fem år. Vilka arter det rör sig om och hur de modifierats ska anmälas till den behöriga myndigheten. Lokaler, hyllor, behållare och liknande ska märkas så att det tydligt framgår att det är genetiskt modifierade växter som odlas, hanteras eller lagras där. Allt avfall ska hanteras som miljöfarligt. Det ska finnas tydliga instruktioner för de som arbetar i lokalerna. Jordbruksverket gör inspektioner för att kontrollera att kraven uppfylls.
För genetiskt modifierade djur gäller i princip samma sak som för växter. Anläggningen ska vara godkänd och man måste anmäla vilka arter som ska hanteras och hur de har modifierats.
Jordbruksverkets information om GMO (jordbruksverket.se)
Havs- och vattenmyndigheten om genetiskt modifierade vattenlevande organismer (havochvatten.se)
Uppdaterad juni 2025
