Ett patent kan gälla i maximalt 20 år från det att en ansökan lämnas in. För läkemedel som är godkända för försäljning kan patentskyddet utökas med ytterligare fem år. För att ett patent ska beviljas krävs att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan användas industriellt. Att uppfinningen är ny innebär att den inte får vara känd innan patentansökan lämnas in. Med uppfinningshöjd menas att uppfinningen måste skilja sig väsentligt från tidigare kända uppfinningar. Det vill säga det får inte ligga nära till hands att någon fackman kan uppfinna samma sak.
Att en uppfinning kan användas industriellt innebär att den ska ha:
- En teknisk karaktär: ett föremål eller ett sätt att tillverka något.
- En teknisk effekt: fungera tekniskt och lösa ett problem på ett tekniskt sätt.
- Vara reproducerbar: ge samma tekniska resultat varje gång.
Vad kan och vad kan inte patenteras
Proteiner, gener och mikroorganismer kan patenteras om de är isolerade från sin naturliga miljö och uppfinnaren har kommit på en teknisk användning. Däremot kan rena upptäckter inte patenteras. Om en forskare upptäcker en hittills okänd växt, kan forskaren inte få patent på växten. Skulle forskaren vid närmare analys av växten konstatera att den innehåller ett tidigare okänt ämne som kan användas som läkemedel, kan idén att använda ämnet i behandlingssyfte av en viss sjukdom vara lösningen på ett tekniskt problem. I detta fall kan forskaren få patent på ämnet.
Upptäckten av en ny mikroorganism, till exempel en bakterie, kan inte patenteras. Om man däremot ser en teknisk användning av bakterien, till exempel att den minskar gasbildning i tarmen, så räknas det som en uppfinning som kan patentskyddas. På motsvarande sätt kan enbart upptäckten av en tidigare okänd gen inte patenteras.
Växtsorter och djurraser kan inte patenteras. Däremot kan man få patent om uppfinningen inte är begränsad till vissa växtsorter eller djurraser. Till exempel kan man få patent för en växt som modifierats med en gen som gör den motståndskraftig mot insektsangrepp eller möss som genmodifierats så att de särskilt lämpar sig för studier av en viss sjukdom. Både DNA-sekvensen och den organism som sekvensen förts in i kan patentskyddas.
Nötkreaturet belgisk blå som med traditionella metoder avlats fram för hög köttproduktion, kan inte patenteras. Om man däremot skulle modifiera ett nötkreatur med en gen som gör att köttproduktionen ökar skulle man kunna få patent. I det sistnämnda fallet är nämligen metoden inte bunden till djurrasen. Ett patent på en gen isolerad från till exempel en växt hindrar inte någon annan från att använda den växt som genen isolerats från.
Mänskliga könsceller, embryon, foster och embryonala stamceller kan inte patenteras. Däremot kan en isolerad del av människokroppen, till exempel en gensekvens, patenteras om den inte är känd sedan tidigare och har en konkret teknisk tillämpning. Det innebär inte att patenthavaren får ensamrätt till någon del av donatorns arvsmassa, utan enbart att han eller hon kan hindra andra från att yrkesmässigt utnyttja genen.
När det gäller vissa sjukdomar, bland annat vissa former av ärftlig bröstcancer, finns ett samband mellan sjukdomen och mutationer i vissa gener. Kunskapen om dessa gener och mutationer gör det möjligt att utveckla gentester med vars hjälp man kan avgöra om en person har en mutation som kan leda till exempelvis bröstcancer eller inte. Detta är en teknisk användning och kan därför patenteras.
Man kan inte få patent på uppfinningar om det strider mot ”allmän ordning eller goda seder”. Inom biotekniken kan det till exempel röra sig om kloning av människor, förändringar av arvsmassan i mänskliga könsceller, användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål eller förändringar av arvsmassan hos djur som kan förorsaka dem lidande utan att det ger påtagliga fördelar för människa eller djur. Den så kallade onkomusen som lätt utvecklar tumörer och därför kan användas som modellorganism vid studier av cancersjukdomar beviljades patent eftersom det här fanns påtagliga medicinska fördelar.
Uppdaterad november 2020.
