Hur definieras en genetiskt modifierad organism i lagstiftningen?

Inom både växtförädling och djuravel är målet att få fram en växt eller ett djur med för människan fördelaktiga egenskaper och det är informationen i DNA:t som i mångt och mycket styr vilka egenskaper en individ får. Vissa förädlings- och avelsmetoder leder till en genetiskt modifierad organism.

Inom EU finns ett gemensamt regelverk för genetiskt modifierade organismer. Förutom en definition anges vilka metoder som resulterar i en genetiskt modifierad organism, vilka metoder som inte gör det och vilka metoder som resulterar i en genetiskt modifierad organism men inte omfattas av lagstiftningen. Definitionerna och förklaringarna finns i direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och omfattar både kommersiell verksamhet och försöksverksamhet i miljön. Direktivet har genomförts i svensk rätt via förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och miljöbalken.

Definition

I direktivet definieras en organism som varje biologisk enhet, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material. En genetiskt modifierad organism definieras som en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. Rekombination är en process under bildandet av könsceller hos växter och djur. Kromosomerna i ett kromosompar byter då delar av DNA:t med varandra.

De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen är bland annat:

  • Hybridnukleinsyratekniker som innebär bildande av nya kombinationer av genetiskt material genom att nukleinsyramolekyler, som framställts utanför en organism, införs i ett virus, en bakterieplasmid eller i något annat vektorsystem och överförs till en värdorganism, i vilken de inte förekommer naturligt men där de är i stånd till kontinuerlig förökning.
  • Metoder som innebär direkt införande i en organism av sådant ärftligt material som beretts utanför organismen, genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling.
  • Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder, som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt.

DNA och RNA är nukleinsyror. NA i DNA och RNA står för engelskans nucleic acid. Hybridnukleinsyra är detsamma som rekombinant DNA och innebär att DNA från två olika källor fogas samman. En plasmid är ett ringformat DNA som finns naturligt i bakterier och vektor kan i det här sammanhanget översättas med transportör eftersom den används för att transportera DNA in i celler. Eftersom det står ”bland annat” kan även andra metoder omfattas av definitionen.

Metoder som inte anses leda till en genetiskt modifierad organism:

  • Befruktning in vitro.
  • Naturliga processer som konjugation, transduktion eller transformation.
  • Induktion av polyploidi.

Konjugation, transduktion och transformation är olika sätt som bakterier får nytt DNA. Induktion av polyplodi innebär att antalet kromosomer fördubblas, en metod som sedan 1940-talet använts inom växtförädlingen.

Metoder som leder till en genetiskt modifierad organism, som inte omfattas av lagstiftningen:

  • Mutagenes
  • Cellfusion (inklusive protoplastfusion) av växtceller av organismer som kan utbyta genetiskt material genom traditionella förädlingsmetoder.

Mutagenes är den process som leder till att en mutation uppstår och en mutation är en förändring av DNA-sekvensen. Förändringen kan till exempel innebära att ett enskilt baspar byts ut mot ett annat eller att större sekvenser försvinner, läggs till, vänder på sig eller flyttar runt i arvsmassan. Slumpmässiga mutationer kan framkallas med mutagena ämnen eller strålning, riktade mutationer med modernare verktyg som gensaxen CRISPR/Cas9. Mutationer sker också spontant och är en förutsättning för evolutionen.

Till skillnad mot djurceller omges växtcellernas plasmamembran av en cellvägg som bland annat består av cellulosa. Vid en protoplastfusion avlägsnas cellväggarna. Kvar blir celler som omges av ett plasmamembran, protoplaster. Protoplaster från samma eller olika arter kan fås att smälta samman. De sammansmälta protoplasterna bildar en ny cellvägg och kan utvecklas till en ny planta, en somatisk hybrid. Om protoplaster från arter som inte kan utbyta genetiskt material med varandra via traditionell växtförädling, fuseras omfattas växten av lagstiftningen.

Uppdaterad mars 2022.

Referenser

Visa referenslista Dölj referenslista
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG