Författningar, direktiv, förordningar etc.
Författningar är ett samlingsnamn på svenska lagar, förordningar och föreskrifter. Regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag finns ofta i lagar. Riksdagen fattar beslut om lagar. Förordningar beslutas av regeringen, ofta efter delegation från riksdagen. De kan innehålla lite mer detaljerade regler om hur lagarna ska tillämpas men också om hur olika förfaranden ska gå till. Föreskrifter är detaljregler inom vissa områden som myndigheter kan besluta om. Stora lagar kallas ibland för balkar, till exempel miljöbalken.
Ett gemensamt namn för EU:s regelverk är rättsakter. Där ingår bland annat direktiv och förordningar. Ett direktiv sätter upp mål som ska uppnås. Direktiv är nästan alltid bindande, men medlemsstaterna avgör själva hur målet ska uppnås. Oftast har medlemsstaterna två år på sig att genomföra ett direktiv, det vill säga se till att det finns nationella regler som följer direktivet. En EU-förordning gäller direkt och på samma sätt i alla medlemsstater.
Här kan du läsa mer om olika typer av rättsakter inom EU.
Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan medlemsstaterna. Där fastställs EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas och förhållandet mellan EU och medlemsstaterna. Om ett politikområde inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå lagstiftning på det området.
Här kan du läsa mer om EU:s fördrag.
Europeiska kommissionen
Kommissionen tar fram förslag till ny lagstiftning och lägger fram det för Europaparlamentet och ministerrådet. Tillsammans med EU-domstolen ser kommissionen även till att gällande lagstiftning följs. Kommissionens ordförande fördelar ansvarsområdena bland de 27 kommissionärerna (en från varje medlemsstat). Nya kommissionärer utses vart femte år. Fram till den 31 oktober 2024 är Ursula von der Leyen kommissionens ordförande.
Det löpande arbetet i kommissionen sköts av personalen vid de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje generaldirektorat ansvarar för ett visst politikområde. Frågor som rör genetiskt modifierade växter ligger under generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, förkortat Sante efter franskans Santé et sécurité alimentaire. Kommissionär är Stella Kyriakides.
Europaparlamentet
De 705 ledamöterna i parlamentet kallas parlamentariker och har till uppgift att företräda folkets intressen när Europaparlamentet beslutar om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Det är medborgarna i EU-länderna som i allmänna val röstar fram ledamöterna i Europaparlamentet.
Europeiska unionens råd
Kallas även ministerrådet eller bara rådet. Ministerrådet har inga fasta ledamöter, utan består av en minister från varje medlemsstat som möts i olika konstellationer beroende på vilket politikområde som ska diskuteras. Är det till exempel miljöfrågor som ska diskuteras så deltar miljöministrarna. Ministerrådet förhandlar och antar lagstiftning tillsammans med Europaparlamentet. Ständiga representanternas kommitté kallas Coreper, en förkortning av franskans Comité des représentants permanents. Coreper bereder ärenden innan de tas upp på ministerrådet, undantaget jordbruksfrågor som bereds i den särskilda jordbrukskommittén.
Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande och är alltså inte detsamma som Europeiska unionens råd.
Europiska unionens domstol
EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater och vid alla EU-institutioner. Den består egentligen av två domstolar, Domstolen och Tribunalen. Domstolen består av en domare från varje medlemsstat och elva generaladvokater. Generaladvokater är rådgivare till EU-domstolen och avger ett opartiskt och självständigt yttrande om hur han eller hon tycker att ett mål i EU-domstolen ska avgöras. Generaladvokatens yttrande är en del av domarnas beslutsunderlag. I Domstolen handläggs de nationella domstolarnas begäran om förhandsavgörande, vissa mål om ogiltigförklaring och överklaganden.
De nationella domstolarna ska se till att lagstiftningen tillämpas korrekt, men kan tolka den olika. Om en nationell domstol är osäker på hur en lag ska tolkas kan den be Domstolen om råd. Det kallas begäran om förhandsavgörande. Tribunalen består av två domare från varje medlemsstat. De avgör talan om ogiltigförklaring som väcks av privatpersoner, företag och, i vissa fall, medlemsstater. De avgör framförallt mål om konkurrens, statligt stöd, handel, jordbruk och varumärken.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA)
EFSA har i uppdrag att ge oberoende vetenskaplig rådgivning om möjliga risker i livsmedelskedjan, kommunicera risker och verka för samarbete inom livsmedelssäkerhetsområdet i Europa. EFSA bildades 2002 i dyningarna efter galna-ko-sjukan, dioxinlarm och andra händelser i slutet av 1990-talet. I och med att EFSA bildades skapades ett system där riskvärdering organisatoriskt separerades från riskhantering.
EFSA består bland annat av 10 vetenskapliga paneler där en av panelerna har hand om genetiskt modifierade organismer. EFSA:s vetenskapliga kommittéer har till uppgift att stötta panelernas arbete i övergripande vetenskapliga frågor. För varje panel finns också ett kansli som ger stöd åt panelerna och kommittéerna. Myndigheten har sitt säte i Parma, Italien.
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
EMA har till uppgift att skydda och främja människors och djurs hälsa genom att utvärdera och övervaka läkemedel i EU. I uppgiften ligger att
- underlätta utvecklingen av läkemedel och tillgången till dem.
- handlägga ansökningar om godkännande för försäljning.
- övervaka att läkemedlen är säkra under hela sin livscykel.
- informera vårdpersonal och patienter.
EMA har en central roll vid godkännande av läkemedel inom EU.
Kommittéförfarandet
Det främsta ansvaret för att genomföra den EU-gemensamma lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, men inom områden där det krävs enhetliga villkor för att genomföra reglerna antar kommissionen (eller i undantagsfall rådet) en genomförandeakt. Det gäller till exempel skattefrågor, den inre marknaden och livsmedelssäkerhet. Kommittéförfarandet används när kommissionen har fått genomförandebefogenheter genom en rättsakt.
Här kan du läsa mer om hur det fungerar.
Uppdaterad april 2022.
