Med genomredigering kan enstaka baspar i en DNA-sekvensen ändras. Det kallas ibland även genredigering eller lite svengelskt för gen-editering. Styrkan i tekniken är att man på förhand kan bestämma exakt i vilken gen en förändring ska uppstå. Om man också vet vilken gen som kodar för en viss egenskap så kan egenskapen ändras.
Genomredigering har använts mer sparsamt i djur än i till exempel mikroorganismer och växter. Det finns bara ett fåtal genomredigerade djur som är godkända som livsmedel i världen. Inget av dem är godkända inom EU som har en jämförelsevis strikt lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer (GMO). I flera andra länder har man valt att lyfta ut genomredigering ur GMO-lagstiftningen om djuret till exempel inte tillförts något nytt DNA .
Genomredigerad fisk godkänd i Japan
I oktober 2021 började företaget Regional Fish Institute Ltd. sälja genomredigerad fisk av arten japansk rödbraxen (Pagrus major) som företaget utvecklat i samarbete med två japanska universitet. Den redigerade fisken har 20 procent mer muskelmassa på grund av att den gen som kodar för myostatin slagits ut med CRISPR/Cas9. Normalt hämmar myostatin muskeltillväxt.
Några veckor senare godkändes ytterligare en genomredigerad fisk från samma företag. Fisken kallas tiger puffer på engelska och hos den har en gen som styr aptiten slagits ut. Det gör att fisken äter mer och växer snabbare.
De två fiskarna är de första genomredigerade djur som nått marknaden.
Nötdjur med kort päls
I mars 2022 gav USA:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Food and Drug Administration (FDA), grönt ljus till ett genomredigerat nötdjur. FDA fann inga tecken på att djuren skulle innebära någon ökad risk för hälsa eller miljön jämfört med andra nötdjur.
Med CRISPR/Cas9 har forskare inducerat en genetisk förändring (mutation) som ger nötdjuren kortare päls året runt. Den egenskapen finns hos andra tropiska raser av nötdjur och har då uppstått via spontana mutationer som fått spridning. Det är en form av anpassning till ett varmt klimat.
Sjukdomsresistenta grisar
Under 2023 blev Colombia första landet att lämna ett positivt utlåtande om en genomredigerad gris som livsmedel. Det innebär att de inte särskiljer de redigerade grisarna från konventionellt avlade grisar.
Grisarna har redigerats genetiskt så att de är resistenta mot virussjukdomen PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome) som klassas som världens mest allvarliga sjukdom hos gris. Mot PRRS finns varken vaccin eller behandling och sjukdomen orsakar stort lidande.
Det är forskare vid Roslininstitutet i Edinburgh som avlat fram grisarna med hjälp av CRISPR/Cas9. PRRS-viruset använder en särskild receptor på ytan av grisens celler för att infektera cellerna. Forskarna ändrade receptorn med genomredigering och stängde därmed viruset väg in i grisens celler.
I Sverige konstaterades fall av PRRS för första gången under 2007 men utbrottet kunde bekämpas framgångsrikt. Idag är Sverige fritt från PRRS-viruset, men risken finns alltid att svenska grisar åter drabbas eftersom smittan finns i stora delar av världen.
Forskare vid Roslininstitutet har med liknande metod även avlat fram grisar som är resistenta mot afrikansk svinfeber. Projektet är i ett tidigare stadium än det om PRRS. Viruset sprids snabbt och är dödlig för både vildsvin och tamgrisar. I Sverige upptäcktes ett virusutbrott i Västmanland under 2023 som fick stora konsekvenser.
Hornlösa kor
Det USA-baserade företaget Recombinetics har med hjälp av genomredigeringstekniken TALEN avlat fram kulliga, det vill säga hornlösa mjölkkor. Man ändrade en gen i hornförsedda djurs genom så att den liknade de hornlösas. Även i Sverige avhornas kalvar, men det ska då utföras under bedövning och av en veterinär eller någon som veterinären finner lämplig.
Fler och längre kashmirfibrer
Kashmir är underullsfibrer från getter och används vid textiltillverkning. Då getterna börjar fälla sin vinterull samlas kashmirullen in. Kinesiska forskare har med hjälp av CRISPR/Cas9 slagit ut en gen som påverkar fibrernas längd. Mutationer som gör att just den genen slås ut är anledningen till att norsk skogskatt har så lång päls. De redigerade kashmirgetterna producerade mer kashmirull med i snitt längre fibrer än kontrollgetterna.
Sterila laxar
Den odlade laxen har genom avel tappat en rad egenskaper som är till nytta i en naturlig miljö. Därför klarar sig den odlade laxen sämre i naturen. Det händer att laxar som rymt från odlingskassar i havet parar sig med vildlax. Det innebär att avkomman får gener från den odlade laxen som kan göra att den klarar sig sämre. På lite längre sikt kan det få negativa konsekvenser för hela laxpopulationer.
För att förhindra att odlad fisk för vidare sina gener när den parar sig med vild används på vissa håll i världen en teknik som gör odlad fisk triploid. De triploida fiskarna är inte genetiskt modifierade enligt EU:s lagstiftning.
Norge har, via internationella överenskommelser, ett särskilt ansvar för att bevara vilda populationer av atlantlax och norska forskare arbetar bland annat med att göra odlad lax steril. Forskare vid norska Havsforskningsinstitutet har använt CRISPR/Cas9 för att stänga av en gen som är viktig för bildandet av könsceller. De fick då fram atlantlaxar som saknar könsceller. Dessa laxar räknas som genetiskt modifierade enligt EU:s lagstiftning som Norge också följer. De stannar i nuläget på forskningsstadiet eftersom både Norge och EU är mycket restriktiva när det gäller att godkänna att genetiskt modifierade organismer släpps ut i miljön.
Uppdaterad maj 2024.
