Global odling av GMO

Det var 1983 som tre av varandra oberoende artiklar publicerades där forskare visade att man kunde föra in en isolerad DNA-sekvens i en växts genom och få den att fungera. I två av artiklarna modifierades en släkting till tobak och i den tredje petunia.

Första kommersiella produkterna

De tre forskargrupperna använde samma metod för att föra in en isolerad gen i växtens genom, naturens egen genmodifierare, bakterien Agrobacterium tumefasciens. Den första växt som godkändes som livsmedel var en tomat med fördröjd mognad som kallades Flavr Savr. Den utvecklades i USA och godkändes 1994. Parallellt med Flavr savr-tomaten utvecklade brittiska forskare en tomat med samma egenskap. Tomatpuré från den brittiska tomaten började säljas i Storbritannien 1996.

Vad odlas idag?

Drygt 20 år senare 2018, odlades genetiskt modifierade grödor i 26 länder på en areal om totalt drygt 190 miljoner hektar. Genetiskt modifierad sojaböna odlades på 78 procent av den totala sojabönsarealen i världen. Motsvarande siffra för bomull var 76 procent, för majs 30 procent och för raps 29 procent. Den största andelen av bomullen och majsen är insektsresistent. Den vanligaste egenskapen när det gäller sojaböna och raps är herbicidtolerans.

Övriga genetiskt modifierade grödor som odlades kommersiellt under 2018 var insektsresistent aubergine, virusresistent squash, virusresistent papaya, insektsresistent sockerrör, torktolerant sockerrör, färgtistel med högt innehåll av oljesyra, herbicidtolerant alfalfa och en för djuren mer lättsmält alfalfa, herbicidtolerant sockerbeta, bladmögelresistent potatis och potatis som inte mörknar vid skada, äpplen som inte mörknar vid skada och ananas som innehåller höga halter antocyanin och som därför är rosa istället för gul.

Illustration av olika genetiskt modifierade grödor som odlas, till exempel papaya, äpple och squash. Illustration och copyright: Gunilla Elam.
Genetiskt modifierade grödor som odlas är bland annat papaya, äpple och squash. Illustration och copyright: Gunilla Elam

Under 2019 godkändes ytterligare grödor, bland annat en insektsresistent ögonböna i Nigeria och i USA raps med omega-3-fettsyror i sin fröolja och bomull med låga halter av gossypol i sina frön. Gossypol är ett ämne som är giftigt för människor och djur, med undantag för idisslare. Vuxna idisslare kan klara ett visst intag av gossypol eftersom det binder till proteiner i våmmen. Gossypol är anledningen till att de proteinrika bomullsfröna inte används som livsmedel och i begränsad utsträckning som foder.

En genetiskt modifierad gröda är godkänd för odling inom EU. Det är en fodermajs som är resistent mot majsmott och som godkändes 1998. Fodermajs är inte lika söt som den sockermajs vi människor äter och används till djurfoder. Den modifierade majsen har beteckningen MON 810 och det är den, en så kallad transformationshändelse (eng. event), som är godkänd för odling. Men det är inte den som odlas. I majsens genom finns mellan 39 000 och 42 000 proteinkodande gener. Vilka egenskaper en viss majssort får beror på vilka alleler den bär på. Olika majssorter har olika egenskaper och en viss sort kan till exempel vara lämpad att odla i en viss miljö, men inte en annan.

Efter godkännandet har därför majsen MON 810 korsats med annan majs, som inte är modifierad. I dagsläget finns det i EU bortåt 200 majssorter som är resistenta mot majsmott. Olika sorter av majsen odlades 2018 på totalt cirka 121 000 hektar i Spanien och Portugal, varav cirka 95 procent av arealen i Spanien.

Illustration av hur den modifierade majsen korsas med konventionell majs för att få fram olika sorter. Illustration och copyright: Gunilla Elam
Den modifierade majsen korsas med konventionell majs för att få fram olika sorter. Illustration och copyright: Gunilla Elam

Referenser

Visa referenslista Dölj referenslista