Den genetiskt modifierade potatissorten Amflora var ett resultat av svensk forskning och hade modifierats för att innehålla nästan 100 procent amylopektin i knölarna. Under 1996 lämnade det svenska företaget Amylogene HB in en ansökan om att få odla potatisen inom EU. Fjorton år senare, i mars 2010, godkändes Amflora för bland annat odling. Att det tog så lång tid berodde på att medlemsstaterna inte kunde nå kvalificerad majoritet. Om medlemsstaterna inte kan komma överens kan kommissionen ta beslut, följt av det slutgiltiga godkännande av den behöriga myndighet som ansvarar för ärendet. I detta fall var det svenska Jordbruksverket. Under 2010 och 2011 odlades Amflora för produktion av utsäde i Sverige och Tyskland och under 2010 för stärkelseproduktion i Tjeckien.
Inblandning av Amadea i fält med Amflora
Den modifierade potatisen Amadea hade samma kvalitetsförändring som Amflora, det vill säga nära 100 procent amylopektin i knölarna, men var odlingsmässigt generellt en bättre sort. Den odlades i fältförsök i Sverige under sex år och en ansökan om marknadsgodkännande för bland annat odling inom EU lämnades in 2010. Ett år tidigare hade en ansökan om marknadsgodkännande av en tredje amylopektinpotatis, Modena, lämnats in. Enligt EU:s regelverk godkänns en genetiskt modifierad gröda för en period om 10 år och under den perioden ska odlingarna övervakas.
I slutet av augusti 2010 meddelade företaget BASF, som då ägde Amflora, att man inom ramen för det obligatoriska övervakningsprogrammet hittat plantor av Amadea i odlingar av Amflora. Det visade sig senare röra sig om 47 Amadea-plantor av totalt 640 000 plantor i fem fält.
Det ledde till att Jordbruksverket i ett föreläggande begärde att samtliga plantor i de fem fälten skulle destrueras. Inför 2011 års odlingssäsong testades samtliga knölar som sattes i marken med den molekylärgenetiska metoden PCR.
Godkännandet annulleras
Ett år senare, 2013 flyttade BASF majoriteten av sin växtforskningsverksamheten från Europa till USA. Dotterbolaget Plant Science Sweden och andra enheter i Europa lades ner och ansökningarna om marknadsgodkännande av amylopektin-potatisarna Amadea och Modena och den bladmögelresistenta potatisen Fortuna drogs tillbaka.
På grund av ett procedurfel ifrågasatte Ungern och en rad andra medlemsstater kommissionens beslut att godkänna Amflora och i december 2013 ogiltigförklarade EU-tribunalen beslutet. Amflora var därmed inte längre godkänd inom EU.
Idag finns Amflora 2.0 som utvecklats av Sveriges stärkelseproducenter i samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Om den någon gång i framtiden kommer att odlas inom EU är osäkert.
Uppdaterad november 2020.
