Genterapier för blödarsjuka på framfart

Fram till mitten av förra seklet nådde personer med blödarsjuka sällan tjugoårsåldern. Idag finns behandling som gör att blödarsjuka kan leva mer eller mindre normalt, och den första genterapin är på väg att godkännas inom EU.

Personer med blödarsjuka saknar ett ämne som får blodet att koagulera vilket leder till att minsta sår kan vara livshotande. De två vanligaste formerna av blödarsjuka kallas hemofili A och B och orsakas av en brist på koagulationsfaktor 8 respektive 9.

Orsaken till blödarsjuka är genetiska förändringar i någon av de gener som kodar för tillverkningen av koagulationsfaktorer. Dessa gener finns på X-kromosomen vilket innebär att de flesta personer som drabbas är män. Kvinnor har två X-kromosomer och ofta en funktionell genkopia på en av kromosomerna, vilket räcker för att koagulationsfaktorn ska tillverkas. Kvinnor kan däremot vara anlagsbärare utan symtom och föra sjukdomen vidare till sina söner.

Regelbundna injektioner

Tack vare insatser från det svenska forskarparet Margareta och Birger Blombäck, lever blödarsjuka idag mer eller mindre normala liv. Pionjärerna utvann redan 1956 koagulationsfaktor 8 från friska blodgivare som de sedan injicerade till en kvinna med hemofili A. Kvinnan var illa däran och höll på att förblöda vid varje menstruation men överlevde tack vare behandlingen.

Idag behandlas patienter på liknande sätt med regelbundna injektioner av koagulationsfaktorer, vissa så ofta som flera gånger i veckan. Det kallas för ersättningsbehandling eftersom något som saknas ersätts.

Under flera årtionden utvanns koagulationsfaktorer från bloddonationer. Tillvägagångssättet ändrades helt på 1980-talet efter att hundratals blödarsjuka blivit smittade av HIV och hepatit C. Numera tillverkas koagulationsfaktorerna av genetiskt modifierade celler i ett laboratorium och risken för smitta har i stort sett försvunnit.

Istället har ett nytt problem uppstått – en del patienters immunförsvar uppfattar koagulationsfaktorn som främmande, bildar antikroppar och stöter bort medicinen. Dessa patienter riskerar att kastas tillbaka till tiden då det inte fanns behandling. Det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder.

Första genterapin för hemofili A

Olika forskargrupper har länge försökt ta fram en genterapi för behandling av blödarsjuka. Sjukdomen lämpar sig väl att behandla med genterapi eftersom de bakomliggande genetiska orsakerna är kända.

I juni 2022 rekommenderade EU:s läkemedelsmyndighet att den första genterapin för behandling av hemofili A skulle godkännas. Det innebär med stor sannolikhet att den får grönt ljus av EU-kommissionen och snart kan nå patienter inom EU.

Strategin bakom genterapin är att föra in en ny funktionell gen i patientens leverceller med hjälp av ett ofarligt virus. Väl inne i cellerna används instruktionerna i genen för att tillverka koagulationsfaktor 8 som patienten tidigare saknat.

Forskagruppen bakom den nya genterapin visade att nästan alla patienter, 128 av 134, blev hjälpta av behandlingen. Två år efter att de mottagit genterapi hade de tillräckliga nivåer av koagulationsfaktor 8 och var inte längre i behov av ersättningsbehandling.

Lovande klinisk studie av genterapi för hemofili B

I juli 2022 rapporterade en annan forskargrupp positiva resultat från en studie av den genterapi de utvecklat för hemofili B. Behandlingen har ännu bara testats på tio patienter. Ett halvår efter att de tio mottagit genterapin uppmättes normala nivåer av koagulationsfaktor 9 i blodet hos fem av dessa. Tre patienter hade fortsatt låga men ökande nivåer och en patient, som fått den högsta dosen av genterapin, hade onormalt höga nivåer.

Eftersom genterapier är en ny företeelse så vet ingen säkert hur länge effekten håller, men förhoppningen är att det ska vara en mer eller mindre botande behandling som ges vid ett enda tillfälle. Om det visar sig infrias skulle ett enda behandlingstillfälle kunna ersätta ett livslångt beroende av ersättningsbehandling och därmed en högre livskvalitet för personer med blödarsjuka.

/Mia Olsson

Källor:

First gene therapy to treat severe haemophilia A | European Medicines Agency (europa.eu)

Chowdary P. et al., Phase 1–2 Trial of AAVS3 Gene Therapy in Patients with Hemophilia B. The New England Journal of Medicine (2022).

Det nya livet som blödarsjuk. Jörn Spolander. Forskning och Framsteg 2010-05-04.