Under covid-19-pandemin utvecklades vaccin i rekordfart med hjälp av mRNA-teknik. Det blev startskottet för en lovande teknik som tidigare inte prövats storskaligt. I en ny studie som publicerats i Nature presenteras lovande resultat från ett helt nytt användningsområde av mRNA-teknik – behandling av genetiska metabola sjukdomar.
Svåra symtom när biprodukter inte bryts ned
En metabol sjukdom kännetecknas av att det är något fel i kroppens omsättning av kolhydrater, proteiner, fett eller vissa vitaminer. När omsättningen inte fungerar kan det orsaka skador på kroppens organ och förhindra cellernas normala funktion.
Vid en form av metabol sjukdom som heter propionsyrauri kan kroppen inte bryta ner överblivna aminosyror och fettsyror i den omfattning som behövs. Det leder till ansamlingar av giftiga biprodukter i kroppen. Sjukdomen orsakas av en brist på ett enzym som normalt har i uppgift att sköta nedbrytningen. De symtom som uppkommer är mycket allvarliga och kan ge livshotande episoder av till exempel stroke, koma och hjärtsvikt.
Patientens celler får instruktioner att tillverka enzym
Metabola sjukdomar är ofta ärftliga och beror av mutationer i gener som kodar för tillverkningen av olika enzym ska bildas. Så är det också för propionsyrauri.
När informationen som finns i en gen avläses bildas först en kopia av genen i form av ett mRNA. Kopian tar sig vidare till cellens proteinfabriker där mRNA:t används som en mall för att tillverka ett protein, till exempel ett enzym. Om genen är defekt kan det ofta leda till att inget mRNA bildas.
Med mRNA-teknik kan forskare föra in ett nytt mRNA som kan fungera som en mall därigenom få cellerna att ändå kunna tillverka proteinet.
I behandlingen som prövats i patienter med propionsyrauri injicerades små fettbubblor med två olika mRNA. Tillsammans har de två mRNA-molekylerna den samlade instruktion som cellerna behöver för att tillverka enzymet som saknas.
Behandling ledde till färre livshotande sjukdomsepisoder
Sexton unga patienter mottog behandlingen som hos några gav biverkningar i form av allergiska reaktioner, illamående och feber. Tolv patienter med milda eller inga biverkningar fortsatte få behandlingen under två års tid med ungefär två veckors mellanrum.
Behandlingen måste ges kontinuerligt eftersom mRNA är en molekyl som bryts ned snabbt och inte finns kvar i cellen.
För åtta av de tolv patienter som fullföljde behandlingen under ett till två år minskade risken för livshotande episoder av till exempel stroke, koma och hjärtsvikt med sjuttio procent. Att patienternas celler tillverkade enzymet påvisades också av att koncentrationen giftiga biprodukter i deras blod minskade.
Studien är viktigt eftersom den visar mRNA-teknikens stora potential inom läkemedelsutveckling. Behandlingen måste prövas i fler patienter men om den positiva effekten håller i sig kan den innebära en stor positiv förändring för patienter och deras familjer.
/Mia Olsson (2023-04-05)
Källor:
Koeberl, D., Schulze, A., Sondheimer, N. et al. Interim analyses of a first-in-human phase 1/2 mRNA trial for propionic acidaemia. Nature (2024). https://doi.org/10.1038/s41586-024-07266-7
Messenger RNA technology shows first promise against a rare and deadly disease. Science News. 3 april 2024. doi: 10.1126/science.zddmgxg
