Den 27 september 2023 arrangerade Gentekniknämnden tillsammans med Rifo (sällskapet riksdagsledamöter och forskare) ett seminarium om EU-kommissionens lagförslag för växter förädlade med nya genomiska tekniker.
Här kan du se seminariet:
Introduktion
Den 5:e juli presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker (NGT) och växternas användning som livsmedel och foder. Nya verktyg som gensaxen CRISPR/Cas9 och andra NGT har tillkommit i växtförädlarens verktygslåda under det senaste decenniet. Med de här verktygen kan man med hög precision göra små ändringar i arvsmassan och på så sätt ändra en växts egenskaper – utan att främmande DNA tillförs. I Sverige har forskare till exempel tagit fram en potatis som är motståndskraftig mot bladmögel vilket skulle kunna minska användningen av bekämpningsmedel om potatisen blev tillgänglig för lantbrukare. För att den bladmögelresistenta potatisen ska komma ut på marknaden ska den idag riskbedömas enligt EU:s lagstiftning om genetiskt modifierade organismer (GMO). Den lagstiftningen syftar till att minimera risk för hälsa och miljö, men utredningar har påtalat att den inte är ändamålsenlig när det kommer till NGT.
I förlaget om en ny förordning bryts vissa NGT-växter ut från GMO-lagstiftningen. Det handlar om de växter som kan anses ha samma typ av genetiska förändringar som konventionellt förädlade. Skälet är att de anses ha motsvarande riskprofil, och NGT-växterna som omfattas ska därför inte riskbedömas och produkter där de ingår inte heller märkas. Däremot ska de verifieras som NGT-växter och det ska framgå på utsäde och i sortregister att de är NGT-förädlade, för att odlaren ska kunna göra ett informerat val. Inom ekologisk odling är dessa NGT-växter fortfarande GMO och därmed inte tillåtna.
Under seminariet kommer forskare och experter förklara hur NGT fungerar, och hur de här teknikerna kan användas i forskning och förädling av växter för ökad hållbarhet. Kommissionens lagförslag kommer att presenteras, hur det kan tolkas och påverka olika sektorer, som mindre förädlingsföretag, lantbrukare och ekologiska odlare.
Program
- Välkommen, Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot, ledamot i Rifo och i Gentekniknämnden.
- Om Gentekniknämndens uppdrag, Stefan Reimer, domare i HD och ordförande i Gentekniknämnden
- Inledning om växtförädling, genteknik och NGT, Annelie Carlsbecker, kansliansvarig Gentekniknämnden.
- EU-kommissionens lagförslag om NGT, Jens Sundström, docent i växtfysiologi och samverkanslektor i bioteknik, SLU.
- Hur påverkar NGT-förordningen och GMO-lagstiftningen växtforskningen inom Sverige och EU? Stefan Jansson, professor i cell-och molekylärbiologi, Umeå universitet.
- Förädling med NGT kan ge minskad användning av växtskyddsmedel, Erik Andreasson, professor i växtskydd, SLU.
- Förädling av potatis med NGT och lagförslagets påverkan på små företag, Mariette Andersson, docent i växtförädling, SLU och VD SolEdits.
- Diskussion om hur ekologisk odling påverkas av den nya förordningen med företrädare för Ekologiska Lantbrukarna.
- Diskussion om hur NGT kan påverka jordbrukets utveckling för unga lantbrukare med Katarina Wolf, LRF ungdomens riksstyrelse.
- Slutord, Malin Larsson, riksdagsledamot, ledamot i Rifo och i Gentekniknämnden.
Moderator: Cissi Askwall, Vetenskapsrådet
