I november 2018 tillkännagav en kinesisk forskare att han genomredigerat mänskliga embryon med gensaxen CRISPR/Cas9 och implanterat dessa i en kvinnas livmoder. Nio månader senare såg världens första genomredigerade människor dagens ljus.
Få nutida biologiska experiment har väckt starkare reaktioner både i forskarsamhället och hos allmänheten, och kritiken mot den kinesiske forskaren har varit hård. Bland annat klandras forskaren för att han på ett slarvigt och riskabelt sätt använt en ny teknik på människor innan tillräcklig kunskap finns om alla dess konsekvenser.
I kölvattnet av den här händelsen tillsattes en internationell kommitté bestående av experter inom bland annat genetik, etik, juridik och medicin. Kommittén har arbetat med att kartlägga kunskapsläget om genomredigering i allmänhet, samt risker och möjligheter kopplat till ärftlig genomredigering av människor.
Ärftlig genomredigering skiljer sig från så kallad somatisk då redigeringen utförs i könsceller (äggceller och spermier) eller tidiga embryon. De genetiska förändringarna kan då komma att överföras till nästa, och nästa generation.
Nyligen offentliggjordes en rapport som kommittén sammanställt där de betonar att CRISPR/Cas9 i dagsläget inte har tillräckligt hög precision för att användas vid ärftlig genomredigering. Detsamma gäller andra genomredigeringstekniker.
Om det i framtiden skulle bli tillräckligt säkert, bör det användas vid ytterst få situationer för att bota sjukdomar som orsakas av mutationer i en enstaka gen, föreslår experterna i rapporten. De tillägger att om en sjukdomsalstrande mutation korrigeras så ska resultatet vara en genvariant som är vanligt förekommande i den aktuella populationen.
Rent konkret vill kommittén se en internationell och vetenskaplig rådgivande panel som kan säkerställa insyn i, och uppföljning av, forskningsprojekt där ärftlig genomredigering ingår. Panelen skulle vägleda kliniker och berörda myndigheter i länder som överväger att tillåta ärftlig genomredigering.
Kommittén föreslår också att samma panel bör kunna vara en “hotline” för visselblåsare som misstänker att experiment utförs på ett olagligt eller oetiskt sätt. Rapporten kommer att lämnas till Världshälsoorganisationens särskilda arbetsgrupp för mänsklig genomredigering som väntas komma med riktlinjer i frågan under slutet av 2020.
/Mia Olsson
Källa: Commission charts narrow path for editing human embryos. Science Magazine September 3 2020.
