Med hjälp av ny teknik har arvsmassan av den så kallade Denisovamänniskan kartlagts. Forskarna använde en benbit och jobbade med så lite som 10 milligram material. Tekniken utvecklades av Svante Pääbos forskargrupp vid Max-Planck Institutet i Leipzig och är i sig revolutionerande för analys av mycket gammalt eller skadat DNA i små mängder.
Av DNA-analysen kunde man dra slutsatsen att den upphittade benbiten härstammar från en flicka som levde för ungefär 50 000 år sedan. Hon hade mörk hud, bruna ögon och mörkt hår. Genom att jämföra Denisovamänniskans arvsmassan med den från neandertalare, schimpanser och moderna människor kunde forskarna också dra slutsatser om evolutionen. Till exempel verkar det som om Denisovamänniskan och neandertalarna var två distinkt olika grupper. Denisovamänniskan och schimpansen verkar vara genetiskt närmare varandra än den moderna människan och schimpansen.
Enligt forskarna själva är det mest spännande fyndet de genetiska skillnaderna mellan de olika grupperna. Bland de över 100 000 genetiska förändringar i enstaka baspar som har skett under de gångna 100 000 åren finns till exempel åtta gener som är inblandade i utveckling och tillväxt av nervssystemet.
Forskarna planerar nu att analysera de genetiska skillnaderna och deras funktion mer i detalj. Dessutom kommer de att åter igen ta sig an neandertalarnas arvsmassa för att åstadkomma en komplett sekvens med hjälp av den nya tekniken.
Natalie von der Lehr
Källor: A Crystal-Clear View of an Extinct Girl’s Genome, Science News & Analysis 337:1028 (31 augusti 2012); Meyer et al, Science 338:222 (augusti 2012)