I juli 2017 gav Jordbruksdepartementet i USA tillstånd för fältförsök med genetiskt modifierade kålmalar. Under 2020 publicerades resultat från försöket. Kålmalen är en allvarlig skadegörare på kålväxter som raps, vitkål och broccoli. Det är malens larver som får sin näring från kålväxter och globalt orsakar de skördeförluster för miljarder amerikanska dollar årligen. Det vanligaste sättet att kontrollera kålmalen är att använda insekticider, men kålmalen har på många håll utvecklat resistens mot flera typer av bekämpningsmedel. Det gäller även biologiska växtskyddsmedel som Bt-preparat. Bt-preparat framställs från jordbakterien Bacillus thuringensis och sprids över fälten. Vissa gener i bakteriens arvsmassa producerar proteiner som är skadliga för vissa insektsarter, bland annat kålmalen. Samma gener har använts för att modifiera bland annat majs, aubergine och bomull och därmed gjort dem resistenta mot skadegörare. Dessa grödor kallas Bt-grödor. Det var dock när Bt-preparat användes som kålmalspopulationer utvecklade resistens mot bakteriens protein. Kålmalarna har modifierats av det brittiska företaget Oxitec. Företaget står också bakom en rad andra insekter som modifierats på samma sätt som kålmalen, till exempel två arter av malariamyggor och borrfluga, en skadegörare på över 250 växtarter. I samtliga fall är det hanar som släpps ut i miljön. När de parar sig med vilda honor gör den gen de modifierats med att honorna i avkomman dör innan de hunnit utvecklas till fjärilar. Därmed minskar populationen. I de experiment som utfördes släpptes modifierade hanar och lika många icke modifierade hanar ut över ett kålfält. Malarna släpptes ut och fångades in vid sex olika tillfällen. Sammanlagt släpptes cirka 10 000 malar av vardera ut. Försöken genomfördes för att undersöka om det var någon skillnad i beteende mellan de modifierade och de icke modifierade. Det visade sig att det inte var någon större skillnad, vilket enligt forskarna är viktig information för att kunna gå vidare med ytterligare experiment. Det långsiktiga målet är att använda de genetiskt modifierade malarna för att reducera de skador larverna orsakar och minska användningen av bekämpningsmedel.
Marie Nyman
Källor: Shelton et al., First Field Release of a Genetically Engineered, Self-Limiting Agricultural Pest Insect: Evaluating Its Potential for Future Crop Protection. Front Bioengineering Biotechnology (2020); Oxitec Ltd; Tabashnik et al., Field Development of Resistance to Bacillus thuringiensis in Diamondback Moth (Lepidoptera: Plutellidae). Journal of economic entomology (1990)
