Första patienten som får basredigerade CAR-T-celler tillfrisknar

En engelsk tonårsflicka med cancer är den första patient i världen som fått en behandling med basredigerade T-celler. Flickan hade en form av leukemi som utgår från immunsystemets T-celler och som varken svarade på cellgiftsbehandling eller benmärgstransplantation.

T-celler är dessvärre samma celltyp som ska försvara kroppen mot cancer. De är utrustade med receptorer på utsidan som känner igen antigen, det vill säga främmande ämnen som kan komma från virus, bakterier eller från celler i kroppen som beter sig onormalt såsom cancerceller.

T-celler blir målsökande missiler med basredigering

T-cellernas förmåga att upptäcka och döda cancerceller har använts vid utvecklandet av immunterapier. Strategin bakom vissa av dessa immunterapier är att isolera T-celler, förändra dem genetiskt och ge dem till patienten som behandling. T-cellerna kan vara patientens egna eller komma från en donator. En vanlig genetisk förändring är att utrusta T-cellerna med en helt ny receptor som heter chimär antigen receptor (CAR). En CAR gör T-cellerna till målsökande missiler specialiserade på att söka upp och döda just de celler som utvecklats till cancer hos en patient.

Behandlingen som nu testats för första gången är just en sådan CAR-T-cellterapi men cellerna har förändrats ytterligare med hjälp av en ny genteknik som heter basredigering. Med basredigering kan enskilda baser i DNA-sekvensen ändras. Ett A kan till exempel ändras till ett T. Den enklaste förändringen att utföra är att stänga av en gen genom att ändra en bas så att det uppstår ett stopp-kommando i koden. Då upphör tillverkningen av det protein som genen kodar för

Tekniken som bygger på CRISPR/Cas9 spås en ljus framtid som verktyg för just immun- och genterapier. Anledningen är att den i motsats till CRISPR/Cas9 inte klipper av DNA-strängen. När DNA-strängen går av är de genetiska förändringar som uppstår vid lagningen svåra att kontrollera och risken för oavsiktliga förändringar ökar. Basredigering förväntas vara mer säker att använda direkt i kroppen.

Donerade T-celler som basredigerats

Eftersom flickans egna T-celler utvecklats till cancerceller så användes i behandlingen T-celler från en donator. Dessa förändrades genetiskt på följande sätt:

  1. Med basredigering stängdes genen för T-cellernas egna receptorer av. Det fanns annars en risk för att donatorns T-celler skulle uppfatta patientens friska celler som främmande och attackera dessa.
  2. Med basredigering stängdes genen för proteinet CD52 av. Utan CD52 skyddas T-cellerna mot den cellgiftsbehandling som patienten samtidigt gick igenom.
  3. En CAR fördes in i T-cellerna för att få dem att söka upp och attackerar andra T-celler. De riktar in sig på proteinet CD7 som talar om att en T-cell är just en T-cell.  
  4. Med basredigering stängdes genen för proteinet CD7 av för att de med hjälp av CAR inte skulle attackerar ”sig själva”.

Fri från cancer vid 3-månadersuppföljningen

En månad efter behandlingen hade flickans cancer dragit sig tillbaka så pass mycket att hon kunde få en benmärgstransplantation. Syftet var att kroppen skulle få hjälp att bygga upp ett immunsystem med nya friska T-celler. Vid tremånadersuppföljningen sågs inga spår efter cancern och flickan är tillbaka i skolan och har återupptagit sina fritidsaktiviteter. Ytterligare nio patienter planeras ingå i den kliniska studie där den engelska flickan var patient nummer ett.

2022 var året då basredigerande behandlingar testats på patienter för första gången. I andra kliniska studier testas basredigering för att behandla till exempel hemoglobinsjukdomar och ärftligt högt kolesterol.

/Mia Olsson

Källa:

World-first use of base-edited CAR T-cells to treat resistant leukaemia | UCL News – UCL – University College London