Det råder stor brist på organ att transplantera, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det har motiverat forskare att undersöka om det går att använda organ, vävnader eller celler från djur vid transplantationer. Det kallas för xenotransplantation.
I dagsläget utförs inte xenotransplantation i Sverige men i USA har forskare prövat att transplantera hjärta, njure och bräss från grisar till ett fåtal människor. Operationerna har godkänts av USA:s Livsmedels- och Läkemedelsmyndighet (FDA) inom ramen för ett behandlingsprogram som på engelska kallas compassionate use. Det innebär att en svårt sjuk patient utan andra behandlingsalternativ kan få tillgång till läkemedel och behandlingar som ännu inte är godkända.
Genteknik krävs för att minska risk för bortstötning
De grisar som organen kommer från har modifierats genetiskt. En utmaning vid all transplantation är att hindra mottagarens immunförsvar från att angripa och stöta bort det nya organet. Ju närmare släkt mottagare och donator är, desto bättre förutsättningar har transplantationen att lyckas. Vid xenotransplantation är donator och mottagare inte ens av samma art, och donatorn måste modifieras genetiskt för att lura immunförsvaret. Ett flertal avelslinjer av grisar har därför tagits fram där några av grisens gener som man vet kodar för proteiner som triggar människans immunförsvar slagits ut.
Två patienter har transplanterats med grishjärtan
År 2022 transplanterades för första gången ett hjärta från en gris till en levande människa i hopp om att personens liv skulle förlängas. Patienten var en svårt hjärtsjuk man som levde i 60 dagar med det nya hjärtat. Året därpå, 2023, transplanterades ännu en patient som levde i 40 dagar innan han avled. Patienternas dåliga allmäntillstånd innan transplantationen tros vara den främsta anledningen till att de avled, men det fanns även tidiga tecken på att immunförsvaret reagerat på det nya organet. Båda operationerna utfördes vid University of Maryland School of Medicine i USA.
Under 2024 transplanterades grisnjurar till tre människor
I mars 2024 blev en svårt njursjuk man först i världen med att få en njure från en gris transplanterad. Operationen utfördes på Massachusetts General Hospital i Boston, USA, samma sjukhus som år 1954 utförde den allra första lyckade transplantationen mellan en människa och en annan. Patienten återhämtade sig väl efter operationen och återvände hem från sjukhuset, men efter knappt två månader avled han. Enligt mannens läkare avled patienten på grund av ett dåligt allmäntillstånd och det fanns inga tecken på att kroppen börjat stöta bort njuren.
I april 2024 fick en svårt multisjuk kvinna både en njure och bräss från en gris transplanterad på sjukhuset NYU Langone Health i USA . Brässen är en körtel som ”utbildar” immunförsvarets celler att känna igen den egna vävnaden och var tänkt att främja immunförsvarets acceptans av njuren. Till en början förbättrades patientens tillstånd men på grund av frekventa blodtrycksfall och dålig genomströmning av blod skadades njuren och fick opereras bort efter ungefär sex veckor. Patienten återgick då till dialys och avled kort därefter.
I november 2024 blev en svårt sjuk kvinna den tredje människan att få en njure från en gris transplanterad. Även denna operation utfördes vid NYU Langone Health i USA. Patienten är en kvinna som själv donerat en njure 1999 men drabbats av njursvikt bara några år senare på grund av högt blodtryck under en graviditet. Efter långvarig dialys har patientens tillstånd förvärras och det har inte gått att hitta en njure från människa som passar. Hon är i skrivande stund (januari 2025) den enda person i världen som lever med ett organ från en annan art.
Större studier krävs för att utröna potentialen
Trots att de fyra av fem patienter som fått en njure eller hjärta från en gris har avlidit så utgör xenotransplantationerna milstolpar i den medicinska historien. De visar att människor kan leva med organ från grisar som modifierat genetiskt men eftersom patienterna var så svårt sjuka innan operationerna är transplantationerna svåra att utvärdera.
I de forskningsteam som står bakom försöken hoppas man få tillstånd att utföra kontrollerade kliniska prövningar med fler patienter som har större chans att överleva och dra nytta av operationen. På så sätt kan man på riktigt undersöka om xenotransplantation kan vara ett sätt att kompensera för den rådande bristen av donerade organ från människor.
/Mia Olsson 2025-01-03
Källor:
https://www.nature.com/articles/s41586-023-06594-4
https://www.nature.com/articles/d41586-024-01453-2
Gene-Edited Pig Kidney Gives Living Donor New Lease on Life | NYU Langone News
