Zinkfingernukleaser för genomredigering utvecklades under 1990-talet och var ett av de första verktyg som användes. TALEN introducerades 2009 och 2013 fick CRISPR/Cas9 sitt stora genomslag i forskarvärlden. Verktygen kallas populärt för gensaxar. Teknikerna kan användas för att byta ut enstaka baspar för att till exempel korrigera ett sjukdomsanlag. De kan också användas för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i genomet så att proteinproduktionen från en viss gen stängs av. Oavsett tillvägagångssätt får djuret en ny egenskap. Det finns bara två genomredigerade djur som är godkänt för kommersiell användning, men det pågår en hel del forskning.
Genomredigerad fisk godkänd i Japan
I oktober 2021 började företaget Regional Fish Institute Ltd. sälja genomredigerad fisk av arten japansk rödbraxen. Den redigerade braxen har utvecklats i samarbete med två japanska universitet och redigerats på så sätt att den producerar 20 procent mer muskelmassa. Det forskarna gjort är att med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 slå ut en gen (myostatin) som hämmar muskeltillväxt. Några veckor senare godkändes ytterligare en genomredigerad fisk från samma företag. Fisken kallas tiger puffer på engelska och den har fått en gen som styr aptiten inaktiverad. Det gör att fisken äter mer och växer snabbare.
De två fiskarna är de första genomredigerade djur som nått marknaden.
Sjukdomsresistenta grisar
Vid Roslininstitutet i Edinburgh har forskare med hjälp av CRISPR/Cas9 avlat fram grisar med resistens mot världens kostsammaste infektionssjukdom hos gris. Det rör sig om PRRS, en virussjukdom som orsakar djuren lidande och som klassas som en av de allvarligaste grissjukdomarna av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
PRRS är en förkortning av engelskans Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome och PRRS-viruset infekterar vissa typer av grisens makrofager. Viruset tar sig in i makrofagerna med hjälp av en receptor på makrofagens yta. Det är genen för den receptor som forskarna redigerat. Roslininstitutets samarbetspartner, det USA-baserade företaget Genus PLC, har fortsatt avla fram PRRS-resistenta grisar. De i sin tur har ett samarbete med Kina där de redigerade grisar sannolikt kommer att kommersialiseras först.
Forskare vid Roslininstitutet har även avlat fram grisar som är resistenta mot afrikansk svinfeber. Detta genom att med hjälp av genomredigering ändra några få baspar bland alla de miljarder baspar som bygger upp grisens genom. Den lilla ändringen gör att grisarnas immunsystem mer liknar vårtsvinets, en släkting till den domesticerade grisen som är resistent mot viruset.
Hornlösa kor
Det USA-baserade företaget Recombinetics har med hjälp av TALEN avlat fram kulliga, det vill säga hornlösa mjölkkor. Man ändrade en gen i hornförsedda djurs genom så att den liknade de hornlösas. Även i Sverige avhornas kalvar, men det ska då utföras under bedövning och av en veterinär eller någon som veterinären finner lämplig.
Nötdjur med kort päls
I USA har genomredigerade nötdjur för första gången fått grönt ljus av Food and Drug Administration (FDA) som är den instans i landet som ser över livsmedelssäkerhet. Nötdjuren har med CRISPR/Cas9 fått en mutation som ger dem kortare päls året runt. Mutationer som leder till samma egenskap har uppstått flera gånger spontant och har fått spridning hos vissa nötraser i tropiska områden. Det är en form av anpassning för att bättre stå emot hetta.
Fler och längre kashmirfibrer
Kashmir är underullsfibrer från getter och används vid textiltillverkning. Då getterna börjar fälla sin vinterull samlas kashmirullen in. Kinesiska forskare har med hjälp av CRISPR/Cas9 slagit ut en gen som påverkar fibrernas längd. Mutationer som gör att just den genen slås ut är anledningen till att norsk skogskatt har så lång päls. De redigerade kashmirgetterna producerade mer kashmirull med i snitt längre fibrer än kontrollgetterna.
Sterila laxar
Den odlade laxen har genom avel tappat en rad egenskaper som är till nytta i en naturlig miljö. Därför klarar sig den odlade laxen sämre i naturen. Det händer att laxar som rymt från odlingskassar i havet parar sig med vildlax. Det innebär att avkomman får gener från den odlade laxen som kan göra att den klarar sig sämre. På lite längre sikt kan det få negativa konsekvenser för hela laxpopulationer. För att förhindra att odlad fisk för vidare sina gener när den parar sig med vild används på vissa håll i världen en teknik som gör odlad fisk triploid. De triploida fiskarna är inte genetiskt modifierade enligt EU:s lagstiftning.
Norge har, via internationella överenskommelser, ett särskilt ansvar för att bevara vilda populationer av atlantlax och norska forskare arbetar bland annat med att göra odlad lax steril. Forskare vid norska Havsforskningsinstitutet har använt CRISPR/Cas9 för att stänga av en gen som är viktig för bildandet av könsceller. De fick då fram atlantlaxar som saknar könsceller. Dessa laxar räknas som genetiskt modifierade enligt EU:s lagstiftning som Norge också följer. De stannar i nuläget på forskningsstadiet eftersom både Norge och EU är mycket restriktiva när det gäller att godkänna att genetiskt modifierade organismer släpps ut i miljön.
Uppdaterad april 2023.
