I april 2010 havererade oljeplattformen Deepwater Horizon och olja läckte ut i havet. Innan oljan nådde Pensacola Beach i Florida samlade forskare in prover från stranden. De fortsatte sedan att regelbundet samla in sandprover under ett år från det att oljan i juni nådde Pensacola Beach.
Många arter av mikroorganismer går inte att odla på laboratorium och det har därför tidigare varit svåra att artbestämma dem. Idag använder forskare sig av något som kallas metagenomik. Det innebär att allt DNA i ett prov från till exempel en strand analyseras. Därefter kan man utifrån DNA-sekvenserna komma fram till vilka arter det rör sig om och deras relativa förekomst.
Med hjälp av metagenomik kunde forskarna följa hela förloppet vid olyckan och se hur det påverkade mikroorganismerna. När oljan först svepte in över stranden minskade vissa arter av mikroorganismer, medan andra arter som kan bryta ner de mer lättsmälta komponenterna i olja ökade. När de lättsmälta delarna minskade, minskade dessa mikroorganismer och andra arter som kan bryta ner mer svårsmält material ökade. Ett år senare, när det mesta av oljan hade försvunnit, var sammansättningen av mikroorganismer nästan densamma som innan olyckan. Även om mikroorganismsamhället varierade kraftigt över tid så var de mikroorganismer som inte är specialiserade på någon särskild föda de som klarade sig bäst.
Marie Nyman
Källa: Rodrigues et al, Microbial community succession patterns in beach sands impacted by the Deepwater Horizon oil spill, The ISME Journal DOI:10.1038/ismej.2015.5 (2015)
