Bild på malariamyggan Anopheles stephensi
Malariamyggan Anopheles stephensi. Foto: James Gathany, Centers for Disease Control and Prevention.

EU-kommissionen har bett den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) att lämna ett yttrande om gendrivare. I EFSA:s mandat ingår bland annat att identifiera potentiella risker när det gäller påverkan på människor och djurs hälsa och på miljön. Vidare ska EFSA fastställa om nuvarande vägledningsdokument för riskbedömning av genetiskt modifierade organismer är adekvata och tillräckliga för riskbedömning av gendrivare eller om de behöver utvecklas.

Med en gendrivare i arvsmassan kan en specifik gen eller mutation snabbt sprida sig i en population av växter eller djur. Därmed sprids också en egenskap. Diskussionerna om gendrivare har bland annat handlat om att kontrollera malaria och invasiva arter. I de försök som hittills gjorts har gensaxen CRISPR/Cas9 använts som gendrivare.

Utan en gendrivare i arvsmassan är det 50 procents chans att en viss gen ärvs av en avkomma. Det gör att genen sprider sig långsamt i en population. Med en gendrivare sprider den sig snabbt. Den ser nämligen till att genen eller mutationen förekommer i homozygot form i varje generation. Med homozygot menas att genen/mutationen finns på båda kromosomerna i ett kromosompar.

Att gendrivare fungerar i praktiken visade forskare för första gången 2015. Bananflugor modifierades med CRISPR/Cas9 som skapade en specifik mutation i bananflugornas arvsmassa. Mutationen ledde till att flugorna fick gula ögon, en egenskap som snabbt spred sig i den population på laboratorium som forskarna arbetade med.

I november samma år publicerades en artikel där man gjort på liknande sätt med en art av malariamygga (Anopheles stephensi), men till skillnad mot bananflugorna, där enbart en mutation skapades, fördes två gener in i myggornas arvsmassa tillsammans med CRISPR/Cas9. Dessa gener producerar en typ av proteiner som hindrar malariaparasitens utveckling i myggan. En månad senare presenterades resultat från en studie där forskare använt gendrivare i form av CRISPR/Cas9 för att sprida sterilitet bland honor av myggan Anopheles gambiae, den huvudsakliga malariamyggan på den afrikanska kontinenten.

Källor
Director General for Food Safety, Ref. Ares(2018)2953435 – 06/06/2018; The mutagenic chain reaction: A method for converting heterozygous to homozygous mutations. Gantz & Bier, Science 348(6233):442-444 (2015); Biotechnology. Biologists devise invasion plan for mutations. J. Bohannan, Science 347(6228):1300 (2015); Highly efficient Cas9-mediated gene drive for population modification of the malaria vector mosquito Anopheles stephensi. Gantz et al, Proc Natl Acad Sci. 112(49), 2015; A CRISPR-Cas9 gene drive system targeting female reproduction in the malaria mosquito vector Anopheles gambiae. Hammond et al, Nature Biotechnology, 2016; 34:78-83.

Djur, Genomredigerade djur